bibliska företeelser | gudsnamnet
sänt dig till dem. Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte”. ”Jag är” provocerade Guds namn dyker även upp i Nya testamentet. I Johannesevangeliet, som är skrivet på grekiska, säger Jesus vid sju tillfällen jag är , på grekiska emi egi . ”Jag är den gode herden”, ”jag är livets bröd”, ”jag är vägen, sanningen och livet” är tre exempel. För Jesu landsmän, judarna, var det oerhört provocerande att höra Jesus säga ”jag är ( emi egi ). Provokationen bestod i att Jesus utgav sig för att vara gud och det var en hädelse. Att säga sig vara Herrens smorde, Messias, det var ingen hädelse men att säga sig vara gudomlig, det var för mycket. Det är en av anled- ningarna till att judarna utlämnar Jesus till romarna för att korsfästas. Guds namn är alltså en verbform av vara . Det har inspirerat Ola Wikander att skriva boken ”Gud är ett verb”. Gud är således verksam i tiden; den tid som varit, som är och som ska komma. Gud är evig och är bortom tiden och rummet. I begravningsgudstjänsten finns en bön som man ber efter griftetalet. Den lyder: Gud, du är livets källa. I dig är det som vi lever och rör oss och är till. Bevara oss i liv och död i din kärlek. Låt oss av nåd få gå in i ditt rike. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Formuleringen ”I dig är det som vi lever och rör oss och är till” öppnar svindlande djup. Gud finns i mig och jag finns i Gud, vi är inneslutna i varandra. Gud är verksam i mitt liv, jag är buren av Gud. Gud som säger om sig själv: ”Jag är den jag är”, han som var, han som är och han som ska vara, från evighet till evighet. X
skriver Herren, tidigare var det alltså HERREN. På grekiska skrevs guds- namnet som Kyrie. En blind tiggare sitter vid stadsmuren i Jeriko när Jesus passerar förbi. Han ropar då Kyrie elei son , ”Herre förbarma dig”. Det ropet ekar ännu i våra kyrkor, Kyrie, läst eller sjunget, är en del av mässfirandet. kare”). Det var under senromersk tid en hövlighetstitel mellan män och en smickerbenämning på de romerska kej- sarna. Dominus var sedan romarriket kristnats namn på Gud och Jesus. Har Guds namn en betydelse? På latin blev Herren Dominus (”husbonde”, ”herre” eller ”härs- Traditionen att inte uttala gudsnam- net, JHVH, kom alltså att sprida sig allt eftersom judendom och kristen- dom spred sig ut över världen. Hur ska då JVHV uttalas? Att Jahve är den troligaste uttalsvarianten är bibelforskarna tämligen överens om. Det förekommer även en annan variant; Jehova . Det är tämligen klart att så uttalades gudsnamnet inte; Jehova är en hybrid mellan två system i hebreiskan. Finns det då någon särskild bety- delse av bokstäverna? Egennamnet kan härledas till det hebreiska verbet hāyāh , ”att vara” med subjekt i tredje person maskulinum singularis, vilket är ”han är”, ”han som är” eller ”[han,] den som är”. I 2 Moseboken, kapitel 3, får Mose se en brinnande buske. Där uppenba- rar sig Gud för honom och ger honom uppdraget att leda Guds folk ut ur Egypten. Mose frågar då om Guds namn och Gud svarar: Då sade Mose till Gud: ”Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?” Gud sade: ”Jag är den jag är . Säg dem att han som heter ’Jag är ’ har sänt dig till dem.” Och Gud fortsatte: ”Säg israeliterna att Herren, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har
Martin Luther lär ha tyckt, när han översatte Gamla testamentet från hebreiska till tyska, att Moses, som han antog skrivit alla Moseböckerna, ibland var inkonsekvent. Gamla testamentet är skrivet på hebreiska, bibelhebreiska , en hebreiska som vi idag inte vet hur den lät, det vi har kvar är hebreiska texter. Hebreiskan är ursprungligen en konsonantskrift. Vokalljuden fördes vidare muntligt. En grupp spanska judar, sefarderna, utvecklade ett slags teckensystem för den hebreiska texten så att det fram- gick vilka vokaler som avsågs. Den tex- ten finns i dag i den hebreiska bibeln, det är lättare men absolut inte enkelt att läsa och förstå hebreisk text. Texten är dessutom poetisk: ”han vilar bland sina fäders ben” betyder att ”han är död”. Det är en utmaning att ta sig an att läsa och tolka Gamla testamentet på dess originalspråk. Många blivande präster har suckat inför utmaningen att lära sig hebreiska. Det heliga gudsnamnet Gud är förstås central i Bibelns texter och Gud nämns ofta: Jahve nämns 6228 gånger. Dessutom förekommer gudsnamnet El, beroende på vem som författat texten. Jahve [jahwé], i svenskan ofta uttalat [javé], är en tentativ vokalisering av hebreiskans JHVH (tetragrammaton, הוהי ), det vill säga den abrahamitiska gudens namn Gud i Gamla testamen- tet. Observera att hebreisk text läser man från höger till vänster. Gud är helig och av olika anled- ningar kom de judiska teologerna (rab- binerna) så småningom att uppfatta även gudsnamnet som heligt. I stället för att uttala Guds namn, JHVH, ersatte man det med ordet Adonaj . Det betyder ”herre” som i ”min herre”. Så i stället för gudsnamnet blev det Herren. Varför det kom att bli så vet man inte. Oavsett om textens gudsnamn är JVHV eller El kom det alltså i våra biblar att stå HERREN. Bibel 2000 är den första bibelöversättning som
text: Ivar Sundström bild: Adobe Stock / Michael | Volodymyr Zakharov / Montage
39
Made with FlippingBook - Online catalogs