heraldik
Riddarnamn och valspråk Det tar ofta tid för bröderna att bottna i riddarnamn och valspråk, vilka ju ska representera innehavaren av skölden. Förr skrevs fraserna på bildnings- språket latin, men över tid blev svensk text alltmer förekommande. Numera ska endast svenska använ- das. Storintroduktör Ulf Magnusson förtydligar varför riddarnamn och valspråk ska formuleras på ”ärans och hjältarnas språk”: – I dag är det få bröder som förstår
likriktning, utan de regionala skill- naderna är en del av Ordens rika kulturarv. Värmlandsfrimureriet var ursprungligen en Stewardsloge under Göta Provinsialloge och samma ovala sköldar återfinns därför i båda provin- serna. I Värmland är texten emel- lertid av guld, medan Göta använder svarta bokstäver. Även Skånska Provinsiallogen har ovala sköldar, fast av en större modell. En annan oval variant återfinns i Östergötland, där en utskjutande namnskylt utgör sköldens nederkant enligt lokal praxis. Och på några stäl- len förekommer fyrkantiga sköldar med avklippta hörn; det var Ordens dåvarande stormarskalk Wilhelm
Fakta blasonering
latin, även om det förstås kan se stiligt ut. Latin är också svårt, det finns språkliga fel även på gamla vapen. Blasonering Samma riddarnamn kan användas av flera bröder, detsamma gäller valsprå- ket. Även vapenbilden kan vara lik, men så länge någon av vapnets tre olika delar skiljer sig är det inte identiskt. Heraldiken tillåter även att samma vapenbild stili- seras olika när det målas upp. Moderna varumär- ken har ofta en grafisk profil, som exakt styr hur bilder ska återges. Inom heraldiken används i stället en beskrivande text
Med utgångspunkt från blasoneringen ska man kunna måla upp ett vapen. Frimurarordens stora vapen beskrivs med följande text: Delad sköld; övre fältet i silver med rött tempelkors; nedre fältet i guld med ett på röd mark med två tassar stående, till vänster vänt tillbakaseende lejon av samma färg med kluven svans och höger framtass vilande på ett mot marken stående svart tempelkors; bård av guld, som hjälmprydnad på skölden en öppen tornerhjälm med furstlig krona, prydd med tre strutsfjädrar, två av silver och en röd, från vilka uppgår en gyllene lans med ett guldfransat silvervexillum med rött tempelkors; hjälmtäcket svart och guld, som sköldhållare tvenne tempelriddare av silver med rött tempelkors på bröstet; med fjäderbuskar i rött och silver; hållande röd tornerlans samt valspråket
Bennet (1757–1824) som föreslog denna form, så att fler sköldar kunde få plats bredvid varandra. Laserprecision Heraldiken vilar på mång- hundraåriga traditioner,
men i dag används även högteknologi för att tillverka en stor del av Ordens sköldplåtar. Peder Lundin är ordförande i bröd- raföreningen Den Gyllene Lågan i Borås. Han arbetar även som fräsare på en mekanisk verk- stad där sköldämnen
Sigillstamp med det heraldiska vapnet för S:t Andreaslogen De Tre Förenade Kronor i Göteborg.
som kallas blasonering, efter det franska ordet för sköld. Ett vapen kan därför få olika uttryck, beroende på konstnärlig tolkning. Det räknas ändå som samma vapen, eftersom beståndsdelarna är likadana. Vapenbeskrivningen ska helst hålla sig till en enda mening. Ju längre blasonering, desto mer komplext blir vapnet även som bild. Sköldformen varierar Av historiska skäl varierar riddarsköl- darnas format inom Frimurarorden. Det finns emellertid inga planer på
VERITAS PERSUADET*. *Veritas Persuadet betyder ”sanningen övertygar”.
sedan en tid tillbaka kan masspro- duceras. Att skapa ett fungerande verktyg var en teknisk utmaning, men själva tillverkningen är automatiserad. En order går till en maskin med ett skärhuvud av glasfiber, berättar Peder Lundin: – Med laser skär vi ut de ovala sköldarna från platta plåtar, som sedan pressas till rätt form. De välvda plåtarna skickas därefter på pulverlack- ering som ger ytan en silverton.
Heltidsheraldiker En beställare hos verkstaden är Thomas Falk, som har varit heraldiker i Göta Provinsialloge i sex år. De tomma ova- lerna skickas till en extern leverantör, där vapenbilderna lamineras. Som sista
9
Made with FlippingBook - Online catalogs