kunskap | ordens allmänna lagar
Frimurarordens verksamhet vilar på fundamentalstadgan, med ursprung från 1700-talet. Den omfattar tio böcker, varav nio har rituellt innehåll. Den första boken är offentlig och består av Ordens allmänna lagar. Alla versioner från år 1800 och framåt finns i Ordens arkiv.
O rdens arkiv och bibliotek räknar sitt ursprung från 1785, då hertig Carl inrättade en ”Storgardien av Ordens arkiv och handlingar”. Uppdraget gick till friherre Gustaf Adolf Reuterholm, som lade ett år på att bringa reda bland utspridda handlingar hos bröderna. Stormästaren hertig Carl beslöt därefter att ingen ämbetsman fick ”utbekomma” några handlingar från arkivet utan skriftligt tillstånd från hertigen själv. Undantag gjordes för ”Capitlets Storkansler”. Numera är tillgängligheten mer generös och beståndet har också vuxit kraftigt. Forskare, även om de inte är frimurare, kan få tillgång till delar av Ordensarkivet. Fundamentalstadga Arkiv och bibliotek är Ordens äldsta administrativa enhet och tillkom under en tid då det svenska frimu reriet fick en fastare organisation. År 1787 anordna des ett konvent, vilket bland annat skapade bättre förutsättningar för ekonomi och redovisning. Åren 1784–97 fick gradsystemet sin slutliga utformning och Ordens fundamentalstadga kunde fastställas. Liknande begrepp användes för staters grundlagar och författningar. Fundamentalstadgans första bok är Ordens allmänna lagar (OAL). Den äldsta versionen är från år 1800 och omfattade 1 112 paragrafer. Nuvarande OAL, med drygt 400 paragrafer, började gälla den 1 januari 2018. Alla tidigare upplagor finns i Ordens arkiv, lagarna var tidigare både hemliga och grad bundna. Sedan år 2000 är OAL helt offentliga och kan fritt laddas ner från Ordens hemsida av vem som helst. Årlig uppläsning De inledande kapitlen skall läsas upp för bröderna en gång om året (2 kap, 21 §): ”De föreskrifter som innefattas i de två första kapitlen av Ordens all männa lagar kan inte nog inskärpas i varje frimura res sinne och hjärta”.
Portalparagrafen handlar om Ordens grundvalar. 1800 års ändamålsparagraf känns igen även i dag, men språket har moderniserats: Frie och Antagne Murare Riddare Ordens Brödraskap, är ett Gille och Samfund, af ålder inrättadt, till GUDS den Aldrahögstes ära, och som hafver till föremål Människjo-slägtets förbättring, samt dess uplysande uti den ädla vettenskapen, att uphöja dygden, och kufva las ten; kunskapen och magten att tygla sina begär, för att därigenom begrunda Naturens krafter, och således kunna uphöjda den ädlaste delen af sin Varelse, till närmare förening med sitt första Uphof, hela verldenes Store Byggmästare . I det andra kapitlet anges de fem plikter som varje frimurare bör iaktta. Plikten mot Gud den Allra Högste, fäderneslandet och Orden kommer först – i den ordningen. Därefter följer plikten mot nästan och sist omnämns plikten mot sig själv. Vackert språkbruk OAL har genomgått flera revisioner för att fungera i sin samtid. Med respekt för ursprunget har äldre språkbruk bevarats. En frimurare uppmanas även i dag att ”vårda sin varelse”, ett vackert uttryck som är svårt att överträffa. Och som kontrast till trendkäns lig konsultsvenska kan gärna 2 kap 19 § sättas upp på kylskåpet: Envar anstår att iaktta ett anständigt, ärbart och dygdigt leverne och detta räknas i synnerhet som angeläget för en frimurare. Det är därför hans uppgift, sedan han inträtt i Orden, att rena och förädla sina tankar, begär och seder. Juridiskt är Svenska Frimurare Orden en ideell för ening. I Sverige saknas särskild lagstiftning för ideella föreningar, men för att anses som juridisk person skall det finnas stadgar som innehåller namn, ändamål och hur beslut i föreningens angelägenheter skall fattas. Detta regleras i OAL, som även tydliggör Ordens vidare syfte, att ”främja religiösa, välgörande, sociala
Ur OAL, 2 kap 14 § En frimurare bör alltid ha dessa heliga ord i minnet: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (Matt 7:12).
19
Made with FlippingBook - Online catalogs