kunskap | konspirationsteorier
Konspirationsteorier – ständigt lockande Månlandningen, Estonias förlisning och utbrottet av Covid-19 – alla har de blivit föremål för olika konspirationsteorier. Genom historien har människor trott sig genomskåda officiella berättelser och skönja mönster bakom dramatiska skeenden. I många konspirationsteorier är frimureri en vanlig beståndsdel.
I nternet svämmar över av kon spirationsteorier. Frimuraren Andreas Önnerfors, docent och professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet, utkom 2024 med boken Konspirationsteorier – Meningsskapande berättelser i historia och nutid . I sitt arbete utbildar han även journalister och journaliststudenter att genomskåda falska nyheter. Snabb publicering har blivit allt viktigare, men man skall inte själv föra ogrundad information vidare, betonar Andreas Önnerfors: – Börja med att klippa strömmen av falskhet – tänk innan du sprider. Fundera: kan det verkligen stämma? Är informationen verifierad? Har jag själv möjlighet att bedöma vad som är sant? Om det verkar sant, känner jag källan?
Tolv beståndsdelar I sin bok redogör Andreas Önnerfors för konspirationsteoriernas tolv beståndsdelar. De sex första: 1. Mönster – allt hänger ihop 2. Planen – allting är avsiktligt 3. Sammansvärjningen – de är ute efter oss 4. Onda avsikter – någon vill oss illa 5. Hemlighet – någon vill dölja något 6. Bevis – det finns fakta som belägger konspirationen När tillvaron upplevs som övermäktig eller alltför komplex kan en konspira torisk tolkning ligga nära till hands. Det är lätt att inta en offerroll och skylla på mäktiga aktörers illvilliga planer. Slumpmässiga erfarenheter blir till mönster eller bevis. Att något
är hemligt gör dessutom att det inte kan kontrolleras, konstaterar Andreas Önnerfors: – Vetenskapliga teorier är utformade för att kunna bekräftas eller falsifieras. Syftet med konspirationsteorier är sna rare att skapa mening för att kanalisera rädslor och hot när det råder brist på betrodd information. Forskning på radikalisering Andreas Önnerfors forskade inled ningsvis om 1700-talet, inklusive frimureri. År 2004 medverkade han i ett SVT-program i Ordenshuset i Göteborg, där även frimurarkritikern Siewert Öholm deltog. Efter terrordå den i Norge 2011 tog forskningen en tvärvändning: – Det cirkulerade bilder av terroris ten i frimurarutstyrsel. Jag tänkte att
8
Made with FlippingBook - Online catalogs