Universell utformning för inkludering och mångfald
Dockanparken i Helsingborg är belägen i och kring en gammal torrdocka. Gestaltningen tar avstamp i platsens historia och adderar samtidigt element för att forma dess nya identitet.
Universell utformning säkerställer att den byggda miljön är intuitiv, inklud- erande och tillgänglig för en mångfald av människor i olika situationer. Det lägger grunden för långsiktiga och jämställda livsmiljöer, vilket skapar förutsättningar för alla att delta i samhället på lika villkor. Universell utformning handlar om god gestaltning, jämlika livsmiljöer och hållbara investeringar. - Det handlar om att tänka rätt från början, menar Frida Skarp, arkitekt och specialist inom social håll- barhet. En väl genomtänkt miljö ska kunna förstås, nås och användas av alla, oavsett ålder, funktions- förmåga eller bakgrund. Social hållbarhet som grund - Utgångspunkten är ett rättighetsperspektiv där vi säkerställer att alla kan delta i samhället på lika villkor. För att lyckas behöver vi ta utgångspunkt i de fem principerna för social hållbarhet: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. När människor känner sig inkluderade stärks deras autonomi, känsla av mening och samhörighet, säger Frida. Universell utformning är mer än tekniska lösningar som ramper och bredare dörrar. Det innefattar mer än tillgänglighetslagstiftning som primärt utgår från funktionsnedsättningar. - Ingen människa är den andra lik, och våra förmågor förändras genom livets olika faser, menar Frida. Exempelvis kan det handla om att äldre med nedsatt syn enkelt ska kunna orientera sig i en offentlig miljö eller att små barn ska kunna navigera tryggt i stads- rummet. En stad som fungerar lika väl för en åttaåring som för en åttioåring fungerar generellt sett bättre för de flesta. Att implementera universell utformning redan i de tidiga skedena är också en ekonomiskt hållbar strategi.
Elin Wångnell Byggnadsingenjör Certifierad sakkunnig tillgänglighet TIL
Frida Skarp Arkitekt SAR/MSA Hållbarhetsspecialist, Social hållbarhet
- När dessa frågor inte ses som särkrav utan som en självklar och integrerad del av projektets mål- formulering minskar behovet av kostsamma omarbetningar och sena anpassningar, menar Frida. Framtida regelverk och arkitektens ansvar Med Boverkets nya byggregler kan tillgänglighets- kraven förändras, men behovet av inkluderande miljöer kvarstår. - Vi ser förändringar i hur tillgänglighet regleras, men det innebär aldrig att vi kan sänka våra ambitioner. Tvärtom, vi har ett fortsatt ansvar att säkerställa att våra miljöer fungerar för alla, säger Elin Wångnell, ingenjör och sakkunnig inom tillgänglighet. Minskad styrning genom vägledande standarder kommer att ställa högre krav på kompetens både hos våra beställare och oss som arkitekter. För att säkerställa goda livsmiljöer blir ansvar och samarbete viktigare än någonsin. Det handlar inte enbart om att uppfylla formella krav, utan om att förstå varför vissa lösningar fungerar bättre än andra. - Forskning och evidens bör vara vägledande i utformningsprocessen, fortsätter Elin. Våra beslut ska alltid vila på beprövad kunskap. Arkitektens roll förändras i takt med utvecklade regel- verk. Att vara välinformerad, proaktiv och driva frågan om inkluderande livsmiljöer framåt menar både Frida och Elin är del av yrkesansvaret. - Vi måste alltid säkerställa att de miljöer vi skapar håller en hög standard, både funktionellt, upplevelse- mässigt och ur ett jämlikhetsperspektiv, avslutar Frida.
52
Social hållbarhet
53
Vårt erbjudande
Made with FlippingBook flipbook maker