PORTFOLIO 2025 ZARAH HERMANSSON BARAK
Projekt
1. Marint kunskapscentrum, Lernacken
En plats som tidigare främst tjänat infrastrukturprojekt omvandlas för att skapa ett ökat intresse för livet under ytan i Öresund bland regionens invånare.
2. Upplevelser av skog, vatten och våtmark i Hyllie södra
En naturpark i Hyllie tas fram efter koncept, prototyper och projekteringsplaner.
Hej! Jag heter Zarah och går just nu min sista termin på SLU Alnarp. I den här portfolion har jag samlat ett urval av projekt från mina år som student i fysisk planering och landskapsarkitektur. i landskapsarkitektur på SLU Alnarp där dörren för planering efter landskapets förutsättningar öppnades upp för mig. Jag fick upp ett intresse för landskapsekologi och biologi och vill framöver arbeta mer med dessa ämnen. I framtiden drömmer jag bland annat om att arbeta med strategisk hållbarhet och naturvård. Vi ses! Det var under masterprogrammet
ILLUSTRATIONSPLAN
BACHELOR THESIS (15 HP) ART IN PUBLIC SPACES: TWO DESIGN PROPOSALS FOR CREATIVE MEETING PLACES
3. Konst i offentliga rum: gestaltningsförslag för kreativa mötesplatser, Kungsplan
TERASSER
UPPTÄCKTSRUMMET
GÖMMAN
ILLUSTRATION PLAN
In this thesis, created by myself and a dear former classmate, drawing attention to how art can be implemented in the physical planning of public spaces became the theme. During the past pandemic, people’s lifestyles changed and social activities were often referred to outdoor public spaces. Due to the restrictions,
KLASSRUMMET
TERASSER
ENTRÉRAMP
Kungsplan i Karlskrona omvandlas till en mötesplats med konstverk som inbjuder till medskapande och delaktighet i fokus.
ÖSTRA KÖPMANSGATAN
the public rooms gained more importance than before and
TRÄDÄCK
increased outdoor living placed higher demands on the design. The question of what a good design consists of can be directed at many different subject areas, in this case the lack of art in the design of public spaces became the most relevant. The purpose of the work is to produce two different plan proposals for Kungsplan in Karlskrona. These proposals are designed to be able to contribute to more meetings and experiences around art. In addition, the work aims to investigate how activity in a public space can be increased with the help of art. The theoretical framework of the work is based on the concepts of sustainable development which results in social sustainability and spatial justice.
ENTRÉRAMP
CYKELPARKERING
VATTENSPEL
FORSEN
BRYGGA
TERASSER
The illustration plan above is part of one of the two design proposals which came to have ”co-created learning and participation” as its main theme.
Due to the reduced format of this portfolio, the presentedmaterial is not shown in any specific scales.
4. En ny utbyggdnad av Växjös historiska rutnät
Zarah Hermansson Barak zarahherm@gmail.com 0705-151128
Växjös lasarett ska flyttas utanför stan, tomten ska omvandlas till bostäder och verksamheter vilka ska utformas på ett sätt som både tar hänsyn till hållbarhet och platsens historiska arv.
*Viktigt att ha i åtanke vid genomläsning! Ursprunliga format har ändrats och varken av planer eller sektioner visas i avsedd skala.
2
3
Marint kunskapscentrum, Lernacken 1
Bakomliggande analyser av platsförhållanden- och förutsättningar:
Vind och ljud
Trafikflöden, ljus och entréer
Gränser och kopplingar
Begränsningar och möjligheter
Projekttyp
Tematisk platsgestaltning
Plats
Lernacken, Malmö
År
2024
Ö R E S U N D BRIDGE Uppdragets beställare projektet önskade en diskret men relativt tydlig uppdelning av privat (undervisning) och offentligt (övriga besökare). Därför riktar sig den norra sidan (mot Sibbarp) mer mot verksamheten och den södra mer mot offentligheten, i form av badplats och cafeteria. Utanför undervisningstimmar kan ytan för undervisning nyttjas av samtliga. COPENHAGEN Blåmusslans betydelse för att upprätthålla den ekologiska balansen i Öresund kom att bli tema för de utbildningsytor som föreslås, detta eftersom den spelar en central roll i renhållningen av Öresund. Designen inkluderar “Musslan”, ett klassrum på land utformat för att utbilda och engagera besökare i frågor kring marin ekosystem. Från musslan ska undervisande lärare och elever enkelt kunna förflytta sig ner till vattnet där plattformar som är placerade ute i vattnet ska utgöra samlingsplats inför snorklingssessioner. LERNACKEN Ö R E S U N D BRIDGE DRAGÖR Detta projekt syftar till att omvandla Lernacken i Malmö till ett marint utbildningscenter för barn och unga. Platsen, belägen vid Öresundsbrons fäste, har genomgått en betydande förvandling från industriell användning till en potentiell fristad för marint liv. Beställaren bakom projektet ville att platsen skulle omvandlas med återbruk, i så stor utsträckning som möjligt. Detta kom att prägla utformningen i stort såväl som materialval för de olika ytorna och deras funktioner. Materialet och kompositionen för de nya element som adderas har noga övervägts och valts ut efter livslängd och tålighet för det karga klimat som råder på platsen.
Nytt förslag på indelning mellan privat och offentligt:
Piren delas upp för att skapa ökad rörelse (mer liv) i vattnet på sidan för undervisning. Fastland och resterande del av piren sammankopplas med en träbro.
Inzoomning 2
Inzoomning 1
EDUCATIONAL
RECREATIONAL
+3+2+1
+4
+5
+7+6
+8
+9
+3+2+1
+4
+5
+7+6
+8
+9
+3+2+1
+4
+5
+7+6
+8
+9
Genomgående terräng, sektion A-A:
MALMÖ Blue mussels, the unsung heroes of Öresund, play a vital role in maintaining the ecological balance of this marine ecosystem. Filtering plankton-rich waters, blue mussels not only sustain themselves but also contribute to enhanced plankton production, thereby enriching the marine food web. However, their fate is intertwined with the health of the surrounding ecosystem; in instances of eutrophication-induced oxygen depletion, mussels face peril alongside other marine organisms. Lernacken: A Marine Educational Center for Youth Nestled between Bunkeflostrand and Limhamn in southwest Malmö, Lernacken stands as an artificial inlet within Öresund. Despite its predominantly undeveloped landscape, pockets of flora, scattered shrubs, and sparse trees dot the terrain. Historically, Lernacken served various industrial purposes, including the deposition of mudstone from Limhamn’s limestone quarry and the disposal of sludge and oil from Malmö’s sewage treatment plant. Moreover, from 1961, a significant portion of Lernacken was allocated for military activities. Today, the headland hosts critical infrastructures such as the eastern landing and toll station of the Öresund Bridge, along with the Outer Ring Road connection. Amidst this historical and industrial backdrop, Lernacken emerged as a focal point for environmental movements in the early 1990s. Its transformation from an industrial hub to a potential haven for marine life underscores the potential for ecological restoration and educational initiatives in the area. Transitioning from the historical narrative of Lernacken’s industrial past to the ecological significance of its marine ecosystem, we witness a transformational journey unfolding in this coastal landscape. From its roots as a site of industrial activity and military use, Lernacken has evolved into a beacon of environmental consciousness, poised to embrace its role as a sanctuary for marine life. This evolution sets the stage for exploring the pivotal role played by blue mussels in Öresund’s delicate ecosystem, emphasizing the interconnectedness between human activities and the natural world. The significance of blue mussels extends beyond their individual survival; their presence influences the entire plankton community, potentially mitigating water quality issues. The remarkable filtering capacity of mussels, capable of purifying vast quantities of water daily, highlights their ecological importance. Limhamnströskeln, boasting the largest continuous blue mussel bank in Northern Europe, stands as a testament to the vitality of these bivalves in Öresund. Yet, despite their abundance in Öresund, concerns loom regarding the declining populations of blue mussels along the west coast. Limited research on the state of mussel banks, particularly at the Limhamn threshold, underscores the need for comprehensive surveys and conservation efforts. Preliminary assessments suggest that factors such as suboptimal environmental conditions during sampling may impact the observed fitness of mussels. However, further investigations are warranted to elucidate the intricacies of mussel ecology and inform conservation strategies. By harnessing the ecological significance of blue mussels and leveraging Lernacken’s potential as a marine educational center, we can cultivate environmental stewardship among youth while fostering the preservation of Öresund’s delicate ecosystem . MALMÖ LERNACKEN COPENHAGEN Intryck från platsen:
Platsens nuvarnade terräng bevaras och de nya element som adderas utformas efter den.
MALMÖ
A
Lernacken: A Marine Educational Center for Youth Nestled between Bunkeflostrand and Limhamn in southwest Malmö, Lernacken stands as an artificial inlet within Öresund. Despite its predominantly undeveloped landscape, pockets of flora, scattered shrubs, and sparse trees dot the terrain. Historically, Lernacken served various industrial purposes, including the deposition of mudstone from Limhamn’s limestone quarry and the disposal of sludge and oil from Malmö’s sewage treatment plant. Moreover, from 1961, a significant portion of Lernacken was allocated for military activities. Today, the headland hosts critical infrastructures such as the eastern landing and toll station of the Öresund Bridge, along with the Outer Ring Road connection. Amidst this historical and industrial backdrop, Lernacken emerged as a focal point for environmental movements in the early 1990s. Its transformation from an industrial hub to a potential haven for marine life underscores the potential for ecological restoration and educational initiatives in the area. Transitioning from the historical narrative of Lernacken’s industrial past to the ecological significance of its marine ecosystem, we witness a transformational journey unfolding in this coastal landscape. From its roots as a site of industrial activity and military use, Lernacken has evolved into a beacon of environmental consciousness, poised to embrace its role as a sanctuary for marine life. This evolution sets the stage for exploring the pivotal role played by blue mussels in Öresund’s delicate ecosystem, emphasizing the interconnectedness between human activities and the natural world. Blue mussels, the unsung heroes of Öresund, play a vital role in maintaining the ecological balance of this marine ecosystem. Filtering plankton-rich waters, blue mussels not only sustain themselves but also contribute to enhanced plankton production, thereby enriching the marine food web. However, their fate is intertwined with the health of the surrounding ecosystem; in instances of eutrophication-induced oxygen depletion, mussels face peril alongside other marine organisms. The significance of blue mussels extends beyond their individual survival; their presence influences the entire plankton community, potentially mitigating water quality issues. The remarkable filtering capacity of mussels, capable of purifying vast quantities of water daily, highlights their ecological importance. Limhamnströskeln, boasting the largest continuous blue mussel bank in Northern Europe, stands as a testament to the vitality of these bivalves in Öresund. Yet, despite their abundance in Öresund, concerns loom regarding the declining populations of blue mussels along the west coast. Limited research on the state of mussel banks, particularly at the Limhamn threshold, underscores the need for comprehensive surveys and conservation efforts. Preliminary assessments suggest that factors such as suboptimal environmental conditions during sampling may impact the observed fitness of mussels. However, further investigations are warranted to elucidate the intricacies of mussel ecology and inform conservation strategies. Yet, despite their abundance in Öresund, concerns loom regarding the declining populations of blue mussels along the west coast. Limited research on the state of mussel banks, particularly at the Limhamn threshold, underscores the need for comprehensive surveys and conservation efforts. Preliminary assessments suggest that factors such as suboptimal environmental conditions during sampling may impact the observed fitness of mussels. However, further investigations are warranted to elucidate the intricacies of mussel ecology and inform conservation strategies. By harnessing the ecological significance of blue mussels and leveraging Lernacken’s potential as a marine educational center, we can cultivate environmental stewardship among youth while fostering the preservation of Öresund’s delicate ecosystem . Blue mussels, the unsung heroes of Öresund, play a vital role in maintaining the ecological balance of this marine ecosystem. Filtering plankton-rich waters, blue mussels not only sustain themselves but also contribute to enhanced plankton production, thereby enriching the marine food web. However, their fate is intertwined with the health of the surrounding ecosystem; in instances of eutrophication-induced oxygen depletion, mussels face peril alongside other marine organisms. The significance of blue mussels extends beyond their individual survival; their presence influences the entire plankton community, potentially mitigating water quality issues. The remarkable filtering capacity of mussels, capable of purifying vast quantities of water daily, highlights their ecological importance. Limhamnströskeln, boasting the largest continuous blue mussel bank in Northern Europe, stands as a testament to the vitality of these bivalves in Öresund. Ny utsiktsplats Lernacken: A Marine Educational Center for Youth Nestled between Bunkeflostrand and Limhamn in southwest Malmö, Lernacken stands as an artificial inlet within Öresund. Despite its predominantly undeveloped landscape, pockets of flora, scattered shrubs, and sparse trees dot the terrain. Historically, Lernacken served various industrial purposes, including the deposition of mudstone from Limhamn’s limestone quarry and the disposal of sludge and oil from Malmö’s sewage treatment plant. Moreover, from 1961, a significant portion of Lernacken was allocated for military activities. Today, the headland hosts critical infrastructures such as the eastern landing and toll station of the Öresund Bridge, along with the Outer Ring Road connection. Amidst this historical and industrial backdrop, Lernacken emerged as a focal point for environmental movements in the early 1990s. Its transformation from an industrial hub to a potential haven for marine life underscores the potential for ecological restoration and educational initiatives in the area. Transitioning from the historical narrative of Lernacken’s industrial past to the ecological significance of its marine ecosystem, we witness a transformational journey unfolding in this coastal landscape. From its roots as a site of industrial activity and military use, Lernacken has evolved into a beacon of environmental consciousness, poised to embrace its role as a sanctuary for marine life. This evolution sets the stage for exploring the pivotal role played by blue mussels in Öresund’s delicate ecosystem, emphasizing the interconnectedness between human activities and the natural world. By harnessing the ecological significance of blue mussels and leveraging Lernacken’s potential as a marine educational center, we can cultivate environmental stewardship among youth while fostering the preservation of Öresund’s delicate ecosystem .
LERNACKEN
COPENHAGEN
KASTRUP
COPENHAGEN
HVIDOVRE
A
Hav
COPENHAGEN
LERNACKEN
Illustration över platsen sett från kustlinjen:
DRAGÖR
DRAGÖR
KASTRUP
Ö R E S U N D BRIDGE
KASTRUP
Trappnedgång mellan rampavsatser
Ny trappnedgång
HVIDOVRE
Entré till ramp
HVIDOVRE
Befintlig byggnad
COPENHAGEN
LERNACKEN
Tidigare entré/ trappa
LERNACKEN
Sitttrappa
Kustlinje
4
5
Inzoomning 1: Klassrummet
Utveckling över tid, sektion D-D:
Utveckling över tid, sektion B-B :
Uteplats/ sittplatser tillhörande caféet.
Byggnad, ny entré till hiss, akvarium, toaletter, omklädning och café.
Entré
År 2
D
Ramp
Metallramp som leder ner i vattnet.
B
Betong- plattform
Stenmjöl mellan ovala ramar av granit.
D
Plattform för undervisning och snorkling.
Passage mellan torrt och vått klassrum
Granitplattor
B År 20
Sittrappa i granit
(Musslan och plattformarna i vattnet.
Slät tegelläggning
Betongramp
Granitrappa
B
Nedsänkt granitterass
Tvärsnitt: 20 år efter utveckling visar eroderad jord mellan rampens avsatser och skuggning från den vegetation som tar plats i bäddarna mellan rampavsatserna.
“Musslan”. Klassrummet tillverkat i glasfiberförstärkt
Perenn plantering
B
Snorklingsplattformarna förses med stenrösen runtomkring för att skapa möjligheter för blåstång att etablera sig
En del av förslagets rumsliga egenskaper sett framifrån från kustlinjen. Klassrummet Musslan, fungerar som en samlingspunkt för vägarna som leder ner från parkeringsplatsen och utsiktsplatsen. Det kan också fungera som en användbar viloplats, väderskydd och samlingsplats för inledning och avslutning av lektionsledda aktiviteter.
Föreslagen belysning (en meter höga ljuspollare).
Inzoomning 2: Tillgänglig entré till vatttnet
Koppling mellan inzoomningarna:
C Stenstrand
Betongplattform omgiven av stenrösen för undervisning och snorkling.
Stenstrand
Betongplatå
Metallramp
Metallramp (påbyggnad ner itill vattnet saknas här).
2
Ursprunglig vall av granitsten
Båtbrygga
Klassrum
Nedsänkt granitterass
Trätrappa
Träramp
1
Granitplattor
Diagram som visar kopplingen mellan inzoomning 1 (klassrummet) & inzoomning 2 (entrén till undervisningsytan vid och i vattnet).
Illustration över aktiviteterna som kan pågå parallellt på platsen vid en omgestaltning, sett från kustlinjen.
6
7
0 för området och ökar känslan av att vara inom ett definierat utrymme. Vegetation och topografi används för att skapa ytterväggarna i området. 0 +0,-0.0/0 00 0 0 0 0 !"0#$ !"0%&# #!'"0#()*#)( 00 00 0 0 0 0 !"0%&# #!'"0#()*#)( 0 +0,-0.0/0 00 0 0 0 0 !"0#$ !"0%&# #!'"0#()*#)( Områdets struktur är idag mycket linjär !"0#$ !"0%&# #!'"0#()*#)( För att de boende ska kunna komma iväg och uppleva någon annanstans med naturlig och ostörd karaktär behöver området skyddas från Hyllies höga hus. Skydd skapar tydliga gränser Huvudsakliga vegetationsstrukturer: Koncept utvecklat i grupp : Far away, next door Skydd/inramning och fyrkantig, på ett sätt som efterliknar strukturen i den närliggande staden. För att bryta från denna struktur och använda mer slingrande och asymmetriska former kan området kännas mer naturligt och separerat från staden. Detta skapar också mer variation av rumslighet och upplevelser inne i området. Genom att få ner människor till den vattennivå de kan komma åt och få fördelarna av vattenkontakten. Olika biotoper kan också stödjas och områdets förmåga att hålla vatten ökar. 0 +0,-0.0/0 00 0 0 0 0 !"0#$ !"0%&# #!'"0#()*#)( Bryta upp de raka linjerna 0 +0,-0.0/0 00 0 0 0 0 !"0#$ !"0%&# #!'"0#()*#)( Vattenkontakt Vattnet i området är en stor resurs för att stödja ekologiska och rekreationsvärden. Idag är kontakten med vattnet avskuren.
Upplevelser av skog, vatten och våtmark i Hyllie södra 2
Projekttyp
Dynamisk vegetationsdesign
Plats
Hyllie, Malmö
År
Illustrationsplan
2023
Detta projekt syftar till att etablera flera vegetationssystem på en övergiven tomt i södra utkanten av Hyllie, Malmö. I takt med att Hyllieområdet expanderar, är planen att skapa en naturpark som kompletterar den befintliga urbana grönstrukturen med mer vild och naturalistisk grönska. Beställaren efterfrågar två skogsbiotoper och två sorters ängssystem. Största delen av området består av öppen jordbruksmark med några små fläckar av vegetation. Jordegenskaper:
Geografisk avgränsning:
DRY
STEPPE FOREST
MEADOW FOREST
HEATH FOREST
MIRE FOREST
WET
ACID
ALKALINE
Här finns tydliga skillnader mellan stadsmiljö och landsbygd. Vegetationen är tät och svåråtkomlig inom projektområdet. Även om det finns ett dike med synligt vatten idag på platsen, har det ingen rekreativ funktion då diket omges av tät vegetation och en brant sluttning ner till vattnet. Organiska eller naturalistiska vattensystem i området saknas och det tjänar framförallt jordbruket idag. Blåst och buller förekommer alltid på grund av det öppna landskapets närhet till större vägar och tätorter. Ett koncept för detaljerad design och konstruktion i utvecklades i grupp. Prototyper samlades in individuellt från de platser där vi varit på exkursion under kursen. Efter detta följde projekterings- och byggskede, där gruppens koncept utgjorde grund för individuella detaljprojekteringar och byggbeskrivningar.
Individuellt förslag
Planvy: biotoper
Lantmäteriet ©
A1.
D1.
C.
B.
A2.
D2.
A1. Bokskog och tätt kantbestånd A2.Salix- och Alnusbestånd B. Blandad beståndsövergångszon C. Torr till fuktig äng D1. Våtområde: fuktig till fuktig äng med ett varierat trädbestånd på norra sidan (sluttningen) D2.Tilia- och Quercusbestånd, på slänten norr
Lantmäteriet ©
8
9
P¤doyo o MS R##9.#ON9TOD.¤U¤QRDVRW¤X R Sektion B-B , år 1-30 Alnus glutinosa Salix caprea P¤doyo o MS R##9.#ON9TOD.¤U¤QRDVRW¤X R
15,5 salix- och alnusskog och skapaen spännande mötesplats för vatten och växter. Besökaren kommer att kunna passera här även tidigt på våren och njut av att observera samspelet mellan blommor och pollinatörer på grund av Salixens tidiga blomning och blomningen hos lökarna i fältskiktet. 15,5 ecp¤r %( &¤¤5,!"!)¤!"¤¤¤¤¤*¤ Förhoppningsvis kommer vatten och trädrötter att blandas i denna 16,5 17 17,5 13,5 10 11 ecp¤rfn ¤rhh fj %( &¤¤5,!"!)¤!"¤¤¤¤¤*¤¤6¤!-¤$*¤¤*$¤!7¤$¤!¤!¤+ ¤'* ¤/ ¤* ¤0 ZP En valv ringar in ytan runt vattnet. Förgrening mot sluttningarna.
Pelarsal av Fagus (A1) & Salix- och Alnus (A2) Inzoomning illustrationsplan
8 9 ¤¤ ¤¤¤¤ ¤¤¤¡¡ ¢R#O.QXQ ¤¤#VO.XXX¤ND£WWWN9XDOQM#¤¤RWX9R.OM¤.X XM.¤VR¤¤¤NO_NQ.X#¤RXWNO.N¤XR¤RXN.ON¤.XOQ#M¤RW¤NN¤WDWVR#¤XQ¤XXOD¤.¤WVUVNQRW¤#£QO9R.QNUDMWDXX¤¤¤P¤RD.RRO#N#O¤XT_¤XW¤¤.ORT#.QQ¤O.Q ¤¤_¤QNV #DRO¤DDO..X¤DNW¤DRXP#R¤OO.TW ¤#MRX¤.¤ND¤V OX¤WDR¤OOO#.N..QMN9WXD¤¤WR¤£R.QOU#WN¤X¤OQDXX.N¤UR¤¤UR XW9#XXND¤RXNNQ¤XQO.¤XV£M¤.RN¤¤D X ¤¤ ¤¤ ¤¤¤¤ ¤¤¤¡¡ ¢R#O.QXQ ¤¤#VO.XXX¤ND£WWWN9XDOQM#¤¤RWX9R.OM¤.X XM.¤VR¤¤¤NO_NQ.X#¤RXWNO.N¤XR¤RXN.ON¤.XOQ#M¤RW¤NN¤WDWVR#¤XQX¤XXOD¤.W¤VUVNQRW¤#£QO9R.QNUDMWDXX¤¤¤P¤RD.RRO#N#O¤XT_¤XW¤¤.ORT#.QQ¤O.Q ¤¤_¤QNV #DRO¤DDO..X¤DNW¤DRXP#R¤OO.TW ¤#MRX¤.¤ND¤V OX¤WDR¤OOO#.N..QMN9WXD¤¤WR¤£R.QOU#WN¤X¤OQDXX.N¤UR¤¤UR XW9#XXND¤RXNNQ¤XQO.¤XV£M¤.RN¤¤D X ¤¤
A
22,5
20
22
19,5
A
21 21,5
20,5 20
19
13 Y ZY Y [Y \Y ]Y^_` Y ZY Y [Y \Y ]Y^_` 13,5 14 17 17,5 18 18,5 19 19,5
19 19,5
18 18,5
18,5
B
17,5
18
16,5
13
13,5
17,5
13
14,5
14
15,5
B
13,5 14,5 15,5
13
16,5 16
18 18,5
19
15
19
19,5
14,5
14
14,5
19,5
16
17
16,5
16,5
16
17,5
1717,51818,5
18,5 19,5 20 20,5
Quality
Latin name
Swedish name
%
Flowering period jan feb
mar
apr
may
jun
jul
aug
sept
oct
A1.Beach pillar hall
Landscape plant/other
100 60% 10% 10% 20% 100 35% 35% 30% 100 35% 20% 20% 25%
21,5
Fagus sylvatica Betula pendula
Bok
1/2 30/50 1/1 40/60 1/2 50/80 1/2 50/80
Vårtbjörk
Larix europaea x leptolepis Lärk
Sektion A-A , år 1-70
Carpinus betulus
Avenbok
Plants to be established after canopy layer closes
Fagus sylvatica Larix x eurolepis Betula pendula +
Perennials
Helleborus orientalis Helleborus foetidus
Orientalisk julros
sol sol sol
En formell majestätisk effekt.
Klockjulros Murgröna
Edge planting of Carpinus betulus, Quercus robur, Acer campestre, Coryllus avellana etc.
Hedera helix
Bulbs
Rhizomes
Anemone nemorosa
Vitsippa
Scilla (Chinodoxa) sardensis Blåstjärna
Bulbs Bulbs Bulbs
Scilla siberica Allium ursinum
Rysk blåstjärna
Ramslök
A2. Salix & Alnus stand (below beach pillar hall) Latin name Swedish name
Med tiden bildas en formell, ren struk- tur som omfattas av ett skuggan- de kronlager hela sommaren uppe på kullen. När kantbeståndet tätnar skapas ett skydd från vind i pelarsalen. På grund av kronlagrets täckning som tar plats runt maj, är lökar med tidig blomning att föredra här .
Quality
%
Flowering period feb
En förändring i områdets topografi.
mar
apr
may
jun
jul
aug
sept
oct
Landscape plant/other
100 30% 30% 40%
Salix caprea
Sälg
0/1 65/100 1/1 40/60 1/1 30/50
Alnus glutinosa Corrylus avellana
Klibbal Hassel
Plants to be established after weeding (year 2-3)
Herbs
100
Ett tätt kantbestånd (med busklager) som fångar och leder om vinden.
Mercurialis perennis
Skogsbingel
sol sol
Lunaria rediviva
Månviol
Grasses
Poa nemoralis
Lundgröe
sol sol sol sol sol
Athyrium Cystopteris
Majbräknar Finbräknar
Dryopteris filix-mas
Träjon
Melica uniflora
Lundslok
För varje biotop redogjordes utöver planteringsscheman också etablering och skötsel av kronskikt och etablering och skötsel för eventuellt buskskikt och fältskikt. Planteringscheman, vattning, gallring, ogräshantering och motiveringar till artval i de olika skikten finns bakom varje biotop.
10
11
Planteringsscheman (A1 & A2)
Damm, omkringliggande våtmark och våtäng Inzoomning illustrationsplan:
Ett exempel på en näringsrik flora i dammen . En näringsrik damm kan snabbt växa igen om inte en förvaltningsplan finns:
Föreslagen betesmark (streckat område innanför områdesgränsen)
17,5
17
11
8 9
16,5
10
15,5
13,5
15
14,5
14
14
14,5
13,5
15,5
16
Betande djur (kor) kommer att introduceras efter 8-10 år. Exempel på utveckling när kor introduceras till området:
16,5
16,5
16
1717,51818,5
18,5 19,5 20 20,5
21,5
Principer för etablering av vegetaton på våta ytor kring den anlagda dammen:
I den här biotopen fick jag möjlighet att utforska hur växt-och ängsystem i och vid vatten kan etableras och skötas. Genom den här ytan kan besökarna i vattnet få uppleva vatten genom en konstgjord damm som dessutom kommer att kunna skapa viktig tillgång på vatten för befintliga arter i området. Ängsväxtblandningen bör etableras på alla stränder till vattnet. I de blötare delarna kommer spontan tillväxt att ske. Denna växtlighet måste avverkas en gång om året, för hand med en lie eller flyttbalk för att behålla de kvaliteter i den vegetation som så småningom kommer att ske. Alnus-bestånden kommer att behöva beskäras under de första 5-10 åren för att gynna etableringen av bestånden. Med topografin som föreslås i illustrationsplanen antas vattnet på den södra sidan bli kallare medan vattnet på den norra och mindre brantare sidan blir varmare. Detta kommer att ge olika kvaliteter för olika livsmiljöer.
Grunt djup för sedimentation framför en tröskel med vegetation.
Blå bård bildas av betande djur i området mellan vass och mad.
Gränszonens lutning avgör hur stor mångfald som kan uppnås.
12
13
ILLUSTRATIONSPLAN Konst i offentliga rum: gestaltningsförslag för kreativa mötesplatser 3 ILLUSTRATIONSPLAN
Urval från skissprocessen:
BACHELOR THESIS (15 HP) ART IN PUBLIC SPACES: TWO DESIGN PROPOSALS FOR CREATIVE MEETING PLACES Projekttyp Tematisk rumslig gestaltning Plats Kungsplan, Karlskrona
År BACHELOR THESIS (15 HP) ART IN PUBLIC SPACES: TWO DESIGN PROPOSALS FOR CREATIVE MEETING PLACES 2021
TERASSER
TERASSER
UPPTÄCKTSRUMMET
Illustrationsplan
UPPTÄCKTSRUMMET
GÖMMAN
GÖMMAN
ILLUSTRATION PLAN
In this thesis, created by myself and a dear former classmate, drawing attention to how art can be implemented in the physical planning of public spaces became the theme. During the past pandemic, people’s lifestyles
ILLUSTRATION PLAN
n this thesis, created by myself nd a dear former classmate, rawing attention to how art can e implemented in the physical lanning of public spaces became he theme. During the past andemic, people’s lifestyles hanged and social activities were ften referred to outdoor public paces. Due to the restrictions, he public rooms gained more mportance than before and ncreased outdoor living placed igher demands on the design. The uestion of what a good design onsists of can be directed at any different subject areas, in his case the lack of art in the esign of public spaces became the ost relevant. The purpose of the ork is to produce two different lan proposals for Kungsplan in arlskrona. These proposals are esigned to be able to contribute o more meetings and experiences round art. In addition, the ork aims to investigate how ctivity in a public space can be ncreased with the help of art. he theoretical framework of the ork is based on the concepts of ustainable development which esults in social sustainability nd spatial justice.
changed and social activities were often referred to outdoor public spaces. Due to the restrictions, Detta arbete är ett kandidatarbete i form av ett gestaltningsprojekt, utfört av mig och en tidigare klasskamrat. Arbetet syftar till att undersöka hur konst kan integreras i den fysiska planeringen av offentliga utrymmen. Under pandemin flyttade sociala aktiviteter utomhus, vilket ökade betydelsen av offentliga rum och ställde högre krav på deras utformning. the public rooms gained more importance than before and increased outdoor living placed higher demands on the design. The question of what a good design consists of can be directed at many different subject areas, in this case the lack of art in the design of public spaces became the most relevant. The purpose of the work is to produce two different plan proposals for Kungsplan in Karlskrona. These proposals are designed to be able to contribute to more meetings and experiences I arbetet fokuserar vi på att ta fram två planförslag för Kungsplan i Karlskrona som främjar konstnärliga upplevelser och ökar aktiviteten i det offentliga rummet. Den teoretiska ramen för projektet bygger på hållbar utveckling och rumslig rättvisa. I arbetets litteraturstudie redde vi ut ett antal faktorer kring tematiska inslag som bidrar till att integrera en bredare målgrupp för en offentlig plats, även om konst står i fokus. I vår fallstudie studerade vi hur platsen användes och vad utifrån detta som kunde tas tillvara på i en rumslig omgestaltning. Vår gestaltande utredning om hur aktiviteten i ett offentligt rum kunde ökas gjordes med hjälp av två olika tematiska inriktningar av konsten. I mitt designförslag är lärande, medskapande och delaktighet temat. around art. In addition, the work aims to investigate how activity in a public space can be increased with the help of art. The theoretical framework of the work is based on the concepts of sustainable development which results in social sustainability and spatial justice. I dispositionsplanen ville jag föreslå möjliga olika funktioner i mitt tema “samskapat lärande och delaktighet”. Labyrinten i mitten ger plats för performancekonstnärer, bjuder in publiken och labyrinten som omger denna cirkelplattform har sittplatser och utgångar så att folk kan stanna och gå när de känner för det. Innanför labyrintväggarna kan tavlor och andra konsekventa konstverk placeras.
KLASSRUMMET
KLASSRUMMET
TERASSER
TERASSER
ENTRÉRAMP
ENTRÉRAMP
Befintliga rörelser, funktioner och entréer.
ÖSTRA KÖPMANSGATAN
ÖSTRA KÖPMANSGATAN
TRÄDÄCK
TRÄDÄCK
ENTRÉRAMP
ENTRÉRAMP
CYKELPARKERING
CYKELPARKERING
VATTENSPEL
VATTENSPEL
FORSEN
FORSEN
BRYGGA
TERASSER
BRYGGA
TERASSER
The illustration plan above is part of one of the two design proposals which came to have ”co-created learning and participation” as its main theme.
The illustration plan above is part of one of the two design proposals which came to have ”co-created learning and participation” as its main theme.
Trossö, Karlskrona:
Due to the reduced format of this portfolio, the presentedmaterial is not shown in any specific scales. ue to the reduced format of this portfolio, the presentedmaterial is not shown in any specific scales.
Konceptuella skisser där grönska, vatten och fysiska element räknas in.
OMRÅDESGRÄNS
Förutspådda rörelser, funktioner och entréer, anpassat efter rummets nya funktioner och anpassning av befintlig användning.
Lantmäteriet ©
14
15
39
Dispositionsplan
SPOSITIONSKARTA DISPOSITION PLAN
Primära stråk Sekundära stråk
Rum med tak för utbildning och upptäckande
s
Ytor för medskapande
f
t e
Performance uppträdanden eller föreläsningar
n
En volymstudie över den föreslagna gestaltningen av Kungsplan som visar hur platsen nås av solljus och hur den förhåller sig till omkringliggande byggnader. Innanför väggarna i labyrinten är konstverk placerade. Flera av labyrintens väggar är försedda med bänkar.
Labyrint för konstrunda (rörliga/mobila konstverk upphänga på väggarna) ob a int f ggar ( äng
Angöring och parkering
Vattenspel och rekreation
t
Dispositionsplan som visar indelning av rummets olika funktioner och huvudsakliga stråk. Varje färgad yta representerar en eller flera avsedda funktionerDen blå punkten i mitten delas av det gång- och cykelstråk som placeras ut längs det gamla järnvägsspåret. När aktiviteter ska genomföras här finns alternativa vägar för gång- och cykel. På ytorna för medskapande kan till exempel lektioner eller gemensamma workshops genomföras. Det föreslagna genomgående stråket är tänkt att inrymma både gång och cykel.
En inzoomad volymstudie som visar infarten till gång-och cykelvägen från Östra Vittusgatan. Bilden visar hur de olika platsspecifika elementen kan användas parallellt med att människor passerar rummet längs det diagonala genomgående stråket och omgivande gång-och cykelbanor.
16
17
85
57
18
17
18
INNERGÅRD COURTYARD
INNERGÅRD COURTYARD
LOKALGATA STREET
SÖDRA JÄRNVÄGS- GATAN
Section A-A (west to east) & B-B (north to south):
SÖDRA ESPLANADEN
SECTION ARROWS
En ny utbyggdnad av Växjös historiska rutnät 4
TECKENFÖRKLARING
310 Sektion A-A (väst till öst) & B-B (norr till söder):
SECTION ARROWS Sektionspilar
18 VÄRENDSGATAN Sections throughout the area from north to south and west to east. These sections show the height differences, space in the street scenes and parking garages below ground. Within the private courtyards, residents will get access to their own private greenery. B 18 24 COURTYARD INNERGÅRD 18 24 PARKING GARAGE STREET STREET LOKALGATA STREET COURTYARD INNERGÅRD 308 18 18 24 52 20 29 LOKALGATA
B
Section A-A (west to east) & B-B (north to south):
20
CO time, carry short • A cle Insight • Comp INN
KONTOR OFFICES
BOSTÄDER HOUSING
LOKALGATA
18
52
Projekttyp
Storskalig stadsdelsomvandling
34 ESPLANAD/STRANDVÄGEN
COURTYARD INNERGÅRD UNDERJORDISKT P-GARAGE PARKING GARAGE
20 STREET STREET LOKALGATA LOKALGATA
STREET
PARKING GARAGE
Plats
Växjö sjukhusområde
VERKSAMHETER ACTIVITIES
VÄRENDSGATAN
52
År
2021
34 ESPLANAD/STRANDVÄGEN
29
COURTYARD INNERGÅRD
STREET STREET LOKALGATA
STREET
PARKING GARAGE
COURTYARD INNERGÅRD
A
A
VÄRENDSGATAN
308
308
A
A
A
Detta projekt är beläget i centrala Växjö. Det 5,8 hektar stora projektområdet i denna illustrationsplan utgör idag Växjös sjukhusområde. I detta uppdrag beslöts att sjukhuset flyttade utanför stadskärnan, vår uppgift var därför att presentera den bäst passande nya exploatering av detta område. En av aspekterna Jag valde att fokusera på när jag kom tillbaka från inventering var för att hitta en lösning för detta område som skulle vårda och främja egenskaperna av den historiska omgivningen. Sedan omgivande delar av stadskärnan består av en nätplan, och det här området gjorde en gång också, jag beslutat att återgå till en nätplan. Det kluriga som vi som studenter var tvungna att ta hänsyn till i denna uppgift var det utvecklingen av sjukhusområdet har varit gjort i många olika sessioner sedan det var byggt på 1960-talet. Det är väldigt lite grönt utrymme kvar i det idag mycket exploaterade området och vi var därför fria att välja vad vi skulle behålla och vad man ska bli av med i detta område. Detta innebar att vi var tvungna att ta strömmen ojämn höjdkurvor kvar från alla de olika utvecklingen av sjukhuset. Det slutade med att jag riva det nuvarande sjukhuset byggnader och skapa en nybyggd struktur. På grund av detta var jag tvungen att återskapa det föregående höjdkurvor.
STRANDBJÖRKET PARK
STRANDBJÖRKET PARK
85
57
18
17
impor distr clear throu
18
INNERGÅRD COURTYARD
INNERGÅRD COURTYARD
LOKALGATA STREET
SÖDRA JÄRNVÄGS- GATAN
SÖDRA ESPLANADEN
85
57
18
17
18
INNERGÅRD COURTYARD
INNERGÅRD COURTYARD
LOKALGATA STREET
SÖDRA JÄRNVÄGS- GATAN
SÖDRA ESPLANADEN
TECKENFÖRKLARING
310
Sections throughout the area from north to south and west to east. These sections show the height differences, space in the street scenes and parking garages below ground. Within the private courtyards, residents will get access to their own private greenery. B TECKENFÖRKLARING
B
Insights from this project: • Complex projects require their time, therefore two weeks to carry out this embodiment was a short time • A clear concept is also important when developing a new district, it can help create a clear red thread that helps you through the work. 85 INNERGÅRD COURTYARD
KONTOR OFFICES
BOSTÄDER HOUSING
VERKSAMHETER ACTIVITIES Sektioner genom området från norr till söder och väst till öst. Dessa sektioner visar höjdskillnader, utrymme i gatubilder och parkeringsgarage under marken. Inom de privata innergårdarna kommer invånarna att få tillgång till sina egna privata grönområden. UNDERJORDISKT P-GARAGE PARKING GARAGE B
310
Sections throughout the area from north to south and west to east. These sections show the height differences, space in the street scenes and parking garages below ground. Within the private courtyards, residents will get access to their own private greenery. B
310 Insights from this project: • Complex projects require their time, therefore two weeks to carry out this embodiment was a short time • A clear concept is also 18 LOKALGATA STREET
KONTOR OFFICES
BOSTÄDER HOUSING
A volume study over the area made in Sketchup.
57
17
INNERGÅRD COURTYARD UNDERJORDISKT P-GARAGE PARKING GARAGE Gatusektion C-C En gatusektion som visar rumsliga förhållanden i gaturrummet för en av områdets villagator: VERKSAMHETER ACTIVITIES
SÖDRA JÄRNVÄGS- GATAN
TECKE
A volume study over the area made in Sketchup.
Zarah Hermansson Barak, FP 19 FM1492 Sections throughout the area from north to south and west to east. These sections show the height differences, space in the street scenes and parking garages below ground. Within the private courtyards, residents will get access to their own private greenery. B important when developing a new district, it can help create a clear red thread that helps you through the work. Zarah Hermansson Barak, FP 19 FM1492
Urval från skissprocessen:
K O
Etapp 1. Bilderna ovan och nedan visar en rutplan med fyra fjärdedelar, som jag snart insåg skulle bli för stor för detta område.
VE A
A volume study over the area made in Sketchup.
Etapp 2. Bilderna ovan
Etapp 3. I de svartvita skisserna nedan har jag markerat aktiva bottenvåningar (röda) och uteservering. Gatunät, de röda pilarna visar åtkomst för bilar, cyklar och fotgängare. och nedan visar fortsättningen på skisserna. Den diagonala banan demonterades senare eftersom det inte verkade nödvändigt att sträcka den.
Zarah Hermansson Barak, FP 19 FM1492
A volume study over the area made in Sketchup. En volymstudie av området gjord i Sketchup.
18
19
20
Page 1 Page 2-3 Page 4-5 Page 6-7 Page 8-9 Page 10-11 Page 12-13 Page 14-15 Page 16-17 Page 18-19 Page 20Made with FlippingBook - Online catalogs