VAR-rapport 2021 v6

RAPPORT: VAR-PROJEKTET

2021–01–29

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning Bakgrundsbeskrivning Det sportsliga perspektivet Domare och VAR Tekniska lösningar för VAR Ekonomi Synpunkter från supportergruppen Summering och slutsatser Begrepp och termer

............................................................................................................................ ..................................................................................................... ........................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................. .............................................................................................................................. ............................................................................. .............................................................................................. ........................................................................................................

3 4 7

12 14 16 18 19 20

Bilagor: 1. Remissvar från SFSU ang. VAR

2

Rapport: VAR-projektet

INLEDNING

I november 2018 fattade Svensk Elitfotbolls (SEF) medlemsmöte beslut om ”uppdra till SEF att tillsätta en arbetsgrupp tillsammans med Svenska Fot- bollförbundet (SvFF) för att ta fram förutsättningar för att eventuellt införa VAR i elitfotbollen i Sverige i framtiden”. Efter ett gemensamt arbete mellan SEF och SvFF fattade Svenska Fotbollförbundets styrelse i decem- ber 2019 ett beslut om att tillsätta en utredning av vad det skulle innebära att införa VAR i Sverige. Projektgruppen har bemannats av SEF och SvFF, med SEF som sammankallande. Samma sak gäller styrgruppen. I den senare har även representation från SEF-föreningar funnits. Fokus har legat på att sammanställa en rapport som försöker klarlägga hur VAR typiskt sett används, hur det rent praktiskt går till att implementera VAR, ekonomiska konsekvenser samt påverkan på den svenska fotbollen av att införa VAR. Dessutom har supportrarna genom SFSU yttrat sig om vad de an- ser att ett införande av VAR i Sverige skulle innebära.

Arbetet har genomförts utifrån fem huvudsakliga områden där vardera områdes specialister har inventerat och analyserat befintliga VAR-lösningar, utvärderat konsekvenser av dessa samt bedömt rimliga lösningar för Sverige. De ekonomiska kon- sekvenserna för varje specifikt område samt de totalekonomiska effekterna har summerats under egen rubrik.

Rapport: VAR-projektet

3

BAKGRUNDSBESKRIVNING

IFAB, The International Football Association Bo- ard, är sammansatt av de fyra brittiska förbunden (England, Scotland, Wales och Nordirland) samt FIFA, som representerar alla övriga länder. IFAB ansvarar för upprätthållandet och utvecklingen av Laws of The Game – i Sverige benämnt Spelregler för fotboll. Deras vision är att både förbättra och utveckla sporten samtidigt som de vill skydda dess själ.

Samtidigt fattades beslut om ett gemensamt program med syftet att säkerställa kvalitet och likformighet i användandet av VAR. Programmet går under namnet Implementation Assistance and Approval programme, IAAP. Det består av fem steg, nödvändiga att gå igenom för det land som fattat beslut om att implementera VAR. För att inleda processen enligt IAAP behöver formella beslut om implementering ha fattats och ekonomin för att göra det ska finnas. I åtagandet ingår också att aktuellt land ska ha en bemannad organisation på plats, dedikerad för frågan. Has- tigheten i processen har varierat stort i olika länder och antalet månader per steg i bilden nedan ska ses som en minimirekommendation. Det normala tycks vara att länder och ligor fattar beslut om att införa VAR först och utöver de grundläggande delarna ovan, hanterar alla praktiska frågor därefter, som en del av IAAP.

Utdrag ur IFAB:s vision:

As the only body authorised to decide and agree changes to the Laws of the Game, we listen to the football community, with the goal to improve and develop the game for players, match officials and fans while protecting and strengthening the spirit and simplicity of football. (theifab.com) Den 3 mars 2018 fattade IFAB beslut om att sank- tionera användandet av VAR i fotboll. Beslutet föregicks bland annat av ett forskningsprojekt som analyserat användandet av VAR i över 1000 matcher och där resultaten visade att användandet av tek- nologin bakom VAR förbättrade kvaliteten i domslut.

Fig 1: De fem stegen i IAAP.

4

Rapport: VAR-projektet

Vem gör vad Det krävs i huvudsak fyra roller för att bemanna en VAR-lösning. Beroende på tävling kan varje roll besättas av fler än en person. • VAR – Video Assistant Referee. Huvudansvarig för att granska aktuella incidenter. VAR är alltid utbildad domare, kan vara både domare i karriä- ren och pensionerad domare. • AVAR – Assistant Video Assistant Referee. As- sisterande domare som ska stötta VAR. Behöver också vara utbildad domare. • RO – Replay operator. Assisterar med att hitta bästa tänkbara upptagningar och vinklar för granskning och bedömning av situationer. Inte nödvändigtvis utbildad domare.

I fotbollens spelregler regleras hur fotboll ska spelas världen över. VAR-protokollet specificerar hur och när VAR ska användas. VAR-protokollet justeras kontinuerligt, tillsammans med övrigt innehåll i Laws of the Game. Utvecklingen av protokollet sker i takt med att erfarenheter från mästerskap och ligor analyserats och lett till förändringar av vilka situa- tioner som granskas och hur det görs. Det senaste VAR-protokollet gäller för säsongen 2020-2021. Kommande års protokoll fastställs på IFAB:s årsmöte i mars 2021.

• Technical Assistant – Teknisk assistent. Säker- ställer att all teknik fungerar som den ska.

Den första juli 2020 tog FIFA över ansvaret för den praktiska implementeringsprocessen samt kva- litetssäkring av den teknik som används. IFAB är fortfarande ansvarigt för VAR-protokollet, som finns inarbetat som en egen del i Laws of The Game.

Rapport: VAR-projektet

5

Utvecklingen framåt VAR är under utveckling på ett sätt som kommer påverka hur systemet används och implementeras på sikt. VAR är en del av FIFA:s innovationsplattform och vision 2020-2023, där man har en uttalad vision om att dra nytta av nya tekniska innovationer, för fotbollens bästa. Under 2019 samlade FIFA ett antal företrädare från domarsidan, IFAB samt ett tjugotal medlemsländer med intresse för VAR, till en workshop där man ena- des om tre grundläggande principer för den fortsat- ta utvecklingen av VAR:

Baserat på dessa tre principer enades man om ett antal prioriterade projekt fram till 2022. En generell insikt har varit att teknik och AI kommer spela en stor roll för möjligheten att leverera på de principer som sattes upp. Under 2020 har ett antal events genomförts inom ramen för innovationsprogrammet, där man bland annat fördjupat sig i VAR ”light”. Ambitionen är att ta fram kostnadseffektiva lösningar som flertalet länder skulle ha råd att implementera. Nästa steg är nu att presentera sina resultat för FIFA och IFAB. Hur utvecklingen som sker kan komma att påver- ka en eventuell svensk implementation är svårt att säga. Sammantaget kan vi konstatera att det är ett område som fortfarande är relativt nytt och som kommer förändras under de närmsta åren.

• Fortsatt utveckling av mer korrekt information för att assistera beslutsprocessen under match,

• Jobba för att göra granskningsprocessen så effektiv som möjligt,

• Göra VAR-teknologin tillgänglig i alla delar av fotbollen genom att hitta mer kostnadseffektiva lösningar.

Fig 2: Illustration av de prioriteringar som togs fram utifrån principerna man enats om för utvecklingen av VAR.

6

Rapport: VAR-projektet

DET SPORTSLIGA PERSPEKTIVET

Länder och mästerskap med VAR idag

De 20 högst rankade länderna i UEFA:s nationsranking har samtliga infört VAR i sina ligor, per 2020. Totalt har 25 länder i Europa infört VAR, varav 16 ligor har använt systemet under flera säsonger.

I de länder som fortfarande inte infört VAR i sina ligor så fortsätter ligaspelet på precis samma sätt som tidigare, utan tekniska hjälpmedel för domarna.

Fig 3: Karta över länder som har VAR.

I europeisk ligafotboll introducerades VAR i Tyskland och Italien säsongen 2017-2018. Från säsongen 2020- 2021 använder UEFA systemet både i gruppspel och slutspel i Champions League och Europa League, på herrsidan. EM-slutspelet 2021 kommer också att genomföras med VAR i samtliga matcher. Det är ännu ej klart hur Europa Conference League ska hanteras.

Fig 4: UEFAs roll-out av VAR.

FIFA har sedan VM-slutspelet 2018 använt VAR i samtliga matcher på herrsidan. På damsidan har de använt VAR i slutspel sedan VM 2019.

Rapport: VAR-projektet

7

Användande av VAR i praktiken I VAR-protokollet framgår vilka situationer som granskas. Samma protokoll gäller för alla som an- vänder VAR, oavsett land, liga och mästerskap. De inledande säsongerna granskades ett större antal situationer än idag vilket orsakade många avbrott i matcherna. I takt med att protokollet utvecklats och i syfte att minska antalet avbrott granskas numera färre typer av situationer. Dessutom har samarbetet mellan VAR-domaren och matchens huvuddomare förfinats, vilket också gjort att avbrotten blivit färre och att varje VAR-beslut kräver mindre tid. Engelska Premier League följs av en stor tv-publik världen över och allt som sker under matcherna där får alltid en stor uppmärksamhet. Detsamma gäller införandet av VAR och den effekt som VAR-besluten har fått på matcherna. VAR-granskningarna har lett till starka reaktioner och den stora noggrannhet som tekniken möjliggör leder i England till att gransk- ningarna tar relativt lång tid. Trots det upplevs det inte heller alltid att rätt beslut tas. Avbrotten skapar frustration och leder i sin tur till en delvis felaktig bild av hur VAR är tänkt att användas.

att det bollförande laget har ”gained possession” och inlett anfallsfasen ”attacking phase possession (APP)”. Detta kan antingen vara vid en fast situation (avspark, inspark, frispark, hörna, inkast) eller att laget i det öppna spelet fått kontroll över bollen. Domaren kan aldrig be om granskning av an- dra situationer än de som löpande granskas från VAR-rummet. En betydelsefull erfarenhet som gjorts av de ligor som implementerat VAR är vikten av att kommunice- ra med publiken på arenan så att de får en förstå- else för att en VAR-granskning ska genomföras och vilken typ av situation som granskas. Om det finns storbildsskärm på arenan får publiken information om vilken situation som videogranskas. Lika viktigt är det att tv-publiken förstår vad som händer på plan och när en VAR-granskning sker får även den pu- bliken information om vilken situation som bedöms, både via grafik och kommentering. En annan erfarenhet är att det är viktigt att säker- ställa att de kommunikationssystem som domarna använder är pålitliga så att domarna känner sig trygga med att kommunikationen med VAR-rummet fungerar. Centralt är också att de olika tekniska systemen (goal line technology, viritual offside line, tv-kameror, domarnas kommunikationsutrustning) är synkade och fungerar pålitligt. Dessutom måste de kameror som används vara synkade sinsemellan så att de situationer som granskas visas tidsmässigt på sam- ma sätt oavsett kamera.

Under match

VAR-domaren granskar hela tiden spelet från VAR-rummet. Om vederbörande ser en situation som han bedömer kan leda till ett nytt domslut så kan han agera på tre sätt:

• Silent check - granskning utan att informera huvuddomaren

• Check - granskning där huvuddomaren informe- ras om granskningen

• Review - huvuddomaren ombeds att granska situationen

Om det är en situation som är under check av VAR så ska huvuddomaren peka på sin öronsnäcka för att visa för spelare, publik och tv-tittare att en situ- ation VAR-granskas. Om VAR anser att situationen ska granskas via en rewiew så måste VAR ome- delbart informera huvuddomaren om detta så att denne kan agera och fördröja en eventuell återstart av spelet. Domaren kan välja att avfärda VAR-do- marens rekommendation att göra en review.

De situationer som granskas måste ha inträffat efter

8

Rapport: VAR-projektet

Fig 5: De fyra situationer som ska granskas enligt VAR-protokollet.

Vilka situationer granskas? IFAB definierar endast fyra specifika situationer i sitt protokoll. De situationer som VAR-granskas delas upp i objektiva (gröna) och subjektiva (röda). De objektiva är offsidepositioner, om en straffsituation har skett inom straffområdet, om bollen passerat mållinjen samt Mistaken Identity. Övriga situationer är subjektiva, det vill säga sådana där besluten baseras på domarens bedömning. Även om beslutet formellt alltid är huvuddomarens så är det i praktiken så att vid en bedömning av en objektiv situation fattar VAR-domaren beslutet och huvuddomaren rättar sig efter det. Huvuddomaren har inget mer att tillföra gällande vad tv-bilderna visar och dessutom skapar detta arbetssätt färre avbrott i matchen. Vid en bedömning av en subjektiv situation springer huvuddomaren ut till arenans tv-skärm vid sidlinjen (pitch side screen), gör en on-field review (OFR) och fattar beslut i dialog med VAR-domaren. Huvuddo- maren fattar det slutliga beslutet.

Vad säger forskningen? Inför beslutet om att sanktionera VAR 2018 lät IFAB forskare från KU Leuven göra en studie av över 1000 fotbollsmatcher från 20 olika länder. De ville besvara följande frågor:

• Ökar antalet korrekta beslut genom att använ- da VAR?

• Hur mycket tid förloras vid en VAR-intervention?

• Innebär närvaron av VAR en större känsla av rättvishet och mer fair play?

De fann att antalet korrekta beslut ökade från 93 till 98,8 %. Den absoluta majoriteten, 70 %, av matcher- na stoppades inte för en review. De fann vidare att VAR stimulerade korrekta beslut, till exempel fann man att osportsligt beteende i högre utsträckning bestraffades med rött kort, vilket kan vara gynn- samt för spelets fair play. En summering av studien återfinns i figur 6.

Rapport: VAR-projektet

9

Fig 6: Summering av studien från KU Leuven.

10

Rapport: VAR-projektet

I en artikel från Journal of Sports Sciences från augusti i år menade forskare att VAR är ett exempel på hur teknologi kan stötta beslutsfattande utan att det är tydligt var gränsen går mellan teknik och människa. De studerade 2195 matcher i 13 länder med sammantaget 9732 kontroller (checks) av VAR. Man fann följande:

Sportsligt kan vi, baserat på statistiken, anta att vi får fler matcher med en högre andel korrekta dom- slut, vilket leder till en mer rättvis bedömning. Sedan går det naturligtvis att argumentera för att det under en fotbollsmatch uppstår en mängd andra situationer som inte granskas och som kan påver- ka resultatet på ett eller annat sätt. Den typen av subjektiva bedömningar kring vad som är rätt och fel att granska och vad som faktiskt påverkar spelet mest kan alltid diskuteras. Det är en fin avvägning mellan korrekta resultat och hur nerven och själen i spelet behålls intakt. Spelare och publik kommer att få uppleva fler avbrott i spelet i väntan på beslut i situationer som på något sätt VAR-granskas (check eller rewiew). Dessutom kommer det emellanåt uppstå situationer i samband med mål där själva målfirandet visades sig förgäves eftersom vissa mål i efterhand inte godkänts efter VAR-bedömning. Hur kommer detta att påverka spelarna och publikens känsla för själva matcherna? Ett eventuellt införande av VAR i Sverige bör ha stort fokus på att minimera risken att denna känsla äventyras.

• Medianlängd på en check låg på 22 sekunder

• Av 9 732 checks resulterade i 795 reviews, det vill säga cirka 8 % av det totala antalet kontrollerade situationer och i cirka 36 % av matcherna.

• On-field review hade en median på 62 sekunder

• Andelen korrekta domslut ökade från 92,1 % till 98,3 %

Konsekvenser av att införa VAR i Sverige När VAR fungerar som tänkt ökar sannolikheten att domarteamet fattar fler korrekta beslut gällande matchavgörande situationer. Samtidigt kommer det även med VAR uppstå situationer där domarna måste göra en bedömning om ett regelbrott har begåtts eller ej. Sammantaget visar studier att VAR så som det an- vänds idag kommit att bli ett värdefullt hjälpmedel för att upprätthålla fotbollens integritet. Samtidigt som det är uppenbart att VAR skapar mycket känslor eftersom införandet av tekniken förändrar fotbollen. Om VAR införs i svensk fotboll så kan vi förmoda att matchrytmen kommer att påverkas. Detta konstate- rande baseras på erfarenheter från de ligor och täv- lingar som redan har infört VAR. Spelarna kommer att få acceptera att matcherna avbryts emellanåt för att VAR-beslut ska fattas av domarteamet. Det kommer att skapa pauser i matcherna och ställa krav på att spelarna respekterar de beslut som tas. Detsamma gäller publiken, både den på arenan och hemma i tv-sofforna. I snitt förlängs en match med VAR mindre än en minut men i någon mån påverkas alla målgrupper och det är viktigt att ta hänsyn till i dialog med intressenter. För att minska spelarnas och publikens reaktioner är det centralt att infor- mation gällande vilken situation som granskas och varför. Detta för att skapa en större förståelse och acceptans för de VAR-beslut som tas.

Rapport: VAR-projektet

11

DOMARE OCH VAR

Hur arbetar domarna med VAR? För domarkåren har införandet av VAR inneburit en möjlighet att använda teknologi som stöd i arbe- tet och i förlängningen kunna göra ett bättre jobb. Den grundläggande tanken med systemet är att få uppenbara misstag att försvinna, med så liten synlig påverkan som möjligt. Arbetet sker under devisen ”minimal störning, maximal nytta”. Med andra ord skall VAR endast användas vid uppenbara fel samt allvarliga missade händelser, i enlighet med tidigare beskrivet. Arbetet utgår i grunden ifrån VAR-proto- kollet men det praktiska arbetssättet, tolkningar av protokollets situationer och liknande kan göra att det för en konsument av fotboll kan uppfattas som att VAR används på olika sätt. Fördelen med VAR för en domare blir att de situa- tioner som kontrolleras med högre säkerhet får ett korrekt resultat. I övrigt fungerar domarens uppdrag precis som tidigare och beslut fattas precis som innan VAR fanns. Det är viktigt att poängtera att domaren har samma ansvar som tidigare och att det ansvaret inte kan eller ska läggas på någon annan. VAR träder endast in när uppenbara misstag skett. Något som statistiken också visar stämmer.

Det finns två roller kopplade till domarna, VAR och AVAR. För att vara aktuell som VAR-domare behöver man vara aktiv eller pensionerad domare på högsta nivå. För att bli AVAR krävs att man är kvalificerad domare eller assisterande domare. Utbildningsmomenten för en VAR-domare är en del av de fem stegen i IAAP:s implementeringsprocess och följer matrisen nedan. Innehållet i utbildning- en utvecklas kontinuerligt och antalet klipp och matcher kan variera mellan länder. Det exakta utbildningsinnehållet fastställs efter att ett land anmält intresse för att implementera VAR. Utöver de formella utbildningsmomenten är studieresor för praktiskt kunskapsutbyte prioriterat, för att lära mer av de länder som redan idag använder VAR. I Sverige har vi idag två UEFA-utbildade doma- re, med kompetens att utbilda andra domare till VAR-domare. Rent praktiskt genomförs träningsmo- menten som en mix av digital och fysisk utbildning.

Utbildning av en svensk VAR-domarkår

Som en del i en implementering av VAR genomförs utbildning av domarna. Bedömningen är att den svenska utbildningen bör inledas cirka ett år innan systemet ska användas skarpt. För Sveriges del innebär det att man skulle använda våren till teore- tisk och praktisk utbildning och hösten till att döma matcher med VAR offline. Det är möjligt att korta ner utbildningen vid behov men en utbildningsperiod på mindre än sex må- nader är inte önskvärt. I Tyskland utbildade man under 1,5 år innan VAR användes skarpt och i Polen genomfördes utbildningen på 2,5 månader. Det sista exemplet får anses extremt och där användes VAR bara en match per omgång inledningsvis för att senare utöka successivt under säsongen. Först i omgång 19 använde alla matcher i omgången VAR. En kortare utbildningsperiod än ett år skulle alltså för Sveriges del kunna innebära att VAR fasas in i Allsvenskan, likt den polska modellen.

12

Rapport: VAR-projektet

Fig 7: Utbildningsstegen enligt IAAP.

Bemanning

Konsekvenser av VAR för den svenska domarkåren För domarkåren är VAR ett tekniskt hjälpmedel i syf- te att bli bättre på det jobb man är satt att utföra. VAR används idag relativt brett och den omedelba- ra konsekvensen av att inte införa VAR blir att våra domare får det svårare att bli uttagna till mäster- skap. Det är fullt möjligt för våra svenska domare att få utbildning av UEFA, precis som ett par av våra svenska domare också fått. Men om de inte i sin vardag använder VAR i är det troligt att de i längden halkar efter kompetensmässigt, vilket leder till att FIFA/UEFA kommer välja andra domare till sina mäs- terskap. Det i sin tur innebär att de svenska domar- na inte får den internationella träning som också är viktig för deras erfarenhet och kompetensutveckling.

Utbildningsbehovet för Sverige baseras på följande:

• Då VAR används behövs sammanlagt 6 domare, HD, AD (2),4:e, VAR samt AVAR.

• Varje omgång i Allsvenskan kräver 16 VAR-do- mare (8 VAR och 8 AVAR).

• Varje omgång kräver 32 huvuddomare, vilka är de som också ska utbildas till VAR-domare, 8 i AS, 8 i SE samt 16 VAR och AVAR.

• Det är rimligt att en proffsdomare kan döma 1 match och vara VAR i 1 match per omgång.

För att täcka behovet av VAR och AVAR behöver utbildning ske av samtliga 23 elitdomare herr, 4 FIFA damdomare samt ett antal som precis har avslutat sin karriär. Det finns internationella exempel från bland annat Italien som använder pensionerade domare som VAR-domare under ett antal år efter deras aktiva domarkarriär, med gott resultat.

Sammantaget skulle Sverige i så fall kunna utbilda cirka 30 VAR-domare, vilket skulle vara tillräckligt.

Rapport: VAR-projektet

13

TEKNISKA LÖSNINGAR FÖR VAR

Vilka arenor kan ha VAR? Alla arenor i Allsvenskan kan ha VAR utifrån ovan be- skrivna förutsättningar. Arenorna i Superettan skulle också i princip kunna ha VAR, med förbehållet att kameraplatser kan behöva ses över. För- och nackdelar med olika lösningar En decentraliserad lösning betyder normalt sett att en teknisk person hyrs in lokalt för att minimera resekostnader. Det riskerar att skapa begränsad kompetens och erfarenhet av VAR-teknik, då dessa jobbar med färre matcher/person. Å andra sidan kan det ses som en fördel att ha VAR-personal på plats på arenan och en mobil lösning är mer flexibel. En i huvudsak central lösning skapar motsatsen, stor erfarenhet av driften. En central lösning kan också fungera som stöd till mobila produktioner. Alla lösningar förutsätter en hög teknisk kvalitet på systemen och förutsatt det finns egentligen inget i de studier som projektet gjort som tyder på att en central lösning medför en högre risk än en lokal, det vill säga att avståndet mellan arenan och den centrala enheten utgör ett problem.

I den svenska elitfotbollen har vi under ett antal år utvecklat en teknisk infrastruktur som kopplar samman arenorna i Allsvenskan och Superettan. Vi har i det här projektet därför studerat de system och mjukvaror som är certifierade av FIFA med målet att optimera möjligheterna utifrån redan befintlig infra- struktur och nätverk på de svenska arenorna. 15 olika tekniska VAR-system och 8 olika leverantörer av kommunikationstjänster för domare ingår i listan. De av FIFA godkända systemen är ganska olika och täcker allt från ren mjukvara till full leverans som inkluderar all hårdvara, bilarna exkluderat. Oavsett vilket eller vilka som system som används krävs alltid en viss lokal anpassning. Det skulle vara fallet även i Sverige. FIFA har en pragmatisk syn på hur VAR implemente- ras, med några minimikrav samt en relativt granulär procedur för test och godkännande av vald strategi. Den proceduren utgör en del i steg tre i IAAP-pro- cessen. Stor vikt läggs vid utbildning och träning av såväl domare som teknisk personal eftersom det är avgörande för en framgångsrik VAR-produktion. Som ett lämpligt referenscase har projektet också studerat hur våra grannar i danska Superligan tagit sig an VAR-implementationen. Till detta har också FIFA:s referensligor studerats, som ytterligare mat- nyttig information i vägen framåt.

14

Rapport: VAR-projektet

Lämplig teknisk lösning Till skillnad från exempelvis Danmark har vi i Sverige alltså en koppling mellan alla arenor i Allsvenskan och Superettan, ett så kallat WAN-nätverk. Det är dessutom kopplat mot en central enhet kallad Sport Media Center (SMC). SMC är i dagsläget lokaliserat på Friends Arena och där sitter personal som tag- gar matchhändelser och skapar klipp för alla våra matcher i realtid. Utifrån FIFA:s nuvarande riktlinjer ser vi tre rimliga sätt för att sätta upp det som kallas VOR - Video Operational Room:

Uppsättningen skulle utgå från en central en- het, kompletterad med någon eller några mobila enheter för produktionstoppar, backup, eventuella arenor utan Svensk Elitfotbolls WAN samt simulation. Den centrala enheten behöver innehålla 6 arbets- stationer som var och en kan rymma de fyra roller som krävs, VAR, AVAR, RO och teknisk assistent. Den initiala bedömningen är att det, under förutsättning att samma lokaler nyttjas för SMC som VAR, bör fin- nas synergier i gemensamt nyttjad lokal, teknik samt kompetens. Effektivt skulle nivån på den tänkta svenska lösning- en motsvara Danmarks, även om man där valt en helt mobil lösning, framför allt beroende på att man inte har den struktur vi har i Sverige med en sam- mankopplad liga. Danmark har 6-7 mobila enheter och en kapacitet på sex samtidiga matcher. Som ytterligare referens är det strax under den nivå som Bundesliga och Premier League använder. Dessa ligor, som i likhet med Sverige har en central möjlighet, har valt en hybridlösning för sina VAR-im- plementationer där Premier League med sina 20 klubbar och Bundesliga med 18 klubbar har 6-7 ar- betsplatser i sina respektive centrala enheter samt 2-3 mobila enheter som komplement.

• Mobil lösning, exempelvis i en produktionsbuss placerad på arenan.

• Central lösning, ett slags “situationsrum” på en plats kopplad till alla arenor.

• En hybridlösning där man baserat på behov an- vänder sig av båda lösningarna under en säsong.

Givet den tekniska infrastruktur som redan finns bedömer projektet att en slags hybrid-setup skulle vara det mest lämpliga för Sverige. Möjligen är en sådan lösning också billigare tack vare synergier och minskade reskostnader, det är också erfarenhe- ten som IFAB/FIFA har från andra länders implemen- tationer av VAR.

Rapport: VAR-projektet

15

EKONOMI

Nedan följer en summering av de kostnader som pro- jektet bedömer uppstår som effekt av ett beslut om att införa VAR. Kostnaderna är summan av informa- tion från andra länder, IFAB/FIFA samt egna beräk- ningar av kostnader för teknik och domararvoden.

• Projektledning

• Tekniska resurser

• Sportslig kompetens

• Domare

Avgränsningar

• Kommunikationsresurser

Följande kostnader och potentiella intäkter är inte med i beräkningarna:

• Test och support från FIFA/IFAB

Ovanstående är inte bara nödvändigt för ett fram- gångsrikt projekt, IFAB medger heller inte igångsätt- ning av en VAR- implementation utan tillräcklig bemanning och finansiering.

• Personella behov i fotbollens organisationer. Även efter implementering kommer behov finnas av projektledning, sportslig kompetens och lö- pande kommunikationsresurser. • Produktifiering som möjliggörs tack vare VAR. Det är troligt att det över tid uppstår kostnader för produktifiering av VAR i till exempel tv-produk- tion och på andra digitala plattformar. • Upphandling av teknik. Det är möjligt att läng- den på teknikavtal skulle kunna påverka kostna- derna positivt men detta ligger inte till grund för beräkningen. • Synergier och kommersiella intäkter. Naturligtvis finns möjlighet till synergier och nya kommersiel- la intäkter, tack vare nya arbetssätt. Precis som kostnader för produkter som ännu inte finns är dessa i nuläget svåra att beräkna och har därför inte tagits med. Implementeringsfasen I uppstartsfasen av en implementering av VAR krävs tid och involvering av ett stort antal personer. Ex- empel från andra länder indikerar att ett dedikerat projekt behöver minst ett år, inkluderat träningspro- gram enligt IAAP, tekniska vägval och implemen- tation inkluderande till exempel träning och skarpa test på ett stort antal matcher, med en god teknisk nivå.

Kostnader som uppstår under implementeringen av VAR kan grovt delas in i följande grupper:

• Upphandling och implementering av teknik

• Utbildning av domare och tekniskt ansvariga

• Utbildning av övriga intressenter i och kring sporten

• Projektkostnader, OH

När VAR väl är implementerat och integrerat i verk- samheten finns i huvudsak tre kostnadsposter att ta hänsyn till:

• Domararvoden och fort-/utbildning av domare

• Drift, förvaltning och eventuell utveckling av tekniken

• Resekostnader, kommunikationsresurser och liknande OH.

Domarkostnader Att införa VAR innebär två nya domare per match, det vill säga en förändring från dagens fyra till sex stycken. Med utgångspunkt från dagens arvoden innebär det en ökning jämfört med dagens kostna- der med strax under 60 %.

Viktiga delresurser i ett VAR-projekt under uppbygg- nad är till exempel:

16

Rapport: VAR-projektet

Teknikkostnader med Superligan som referensexempel Superligan i Danmark har 12 lag som på lika många arenor som spelar 192 matcher mellan juli och maj. Som nämnts saknar Danmark en övergripande tek- nisk infrastruktur mellan arenorna och man har där- för valt en mobil VAR-lösning baserad på 5 enheter (vans) samt 1 tränings- och simulator-enhet. Man an- vänder sig av tv-produktionens 7-12 kamerasignaler för VAR-bedömningarna, men VAR-produktionen i Danmark är inte integrerad i tv-produktionen utan utgör en extra enhet på plats på arenan. Den mobila strategin kräver lite mer resande, även om avstånden i Danmark sällan kräver övernatt- ningar. Oavsett lösning kräver den tekniska setupen två avlönade resurser per match, en “replay opera- tor VAR”. Dessutom en “referee technical assistant” vid sidan om spelplanen.

Summering Den uppskattade kostnaden för Sverige är i linje med den uppskattning projektet fått från IFAB, även om man där också betonar att det varierar stort beroende på land och ambitioner. Under året då VAR implementeras, utöver teknik- kostnader, tillkommer kostnader för projektledning, utbildning och liknande enligt beskrivningen ovan. Projektet uppskattar dessa till mellan 3-5 miljoner kronor. Utökade kostnader för domare uppstår först från det år VAR används skarpt.

Superligans årliga totala kostnad för VAR uppskat- tas till 8-10 miljoner kronor, allt inkluderat.

VAR i Sverige Med utgångspunkt från den danska nivån har projektet beräknat den årliga kostnaden för VAR i Sverige till 13-15 miljoner kronor. Beräkningen tar höjd för att Allsvenskan spelas i 240 matcher och att de resekostnader som uppstår oavsett lösning, på grund av Sveriges avstånd är högre än i Danmark. Det ska påpekas att de löpande kostnaderna för tekniken uppstår i allt väsentligt redan år 1 i projek- tet, det vill säga under implementeringsfasen. Dess- utom kan det uppstå ytterligare tekniska kostnader för till exempel integration med tv-produktionen, om det skulle vara aktuellt.

Rapport: VAR-projektet

17

SYNPUNKTER FRÅN SUPPORTERGRUPPEN

Under Svensk Elitfotbolls, SEF:s, medlemsförening- ars årsmöten 2020 fanns frågan om VAR med hos ett antal av föreningarna. Sammantaget har nio föreningar röstat om VAR på årsmötet med följande resultat:

SFSU skriver i sitt remissvar:

“Svenska fotbollssupporterunionen (SFSU)’s med- lemmar är eniga och med detta är även SFSU’s åsikt i frågan avgjord. VAR kommer att ta bort känslorna, stämningen och det spontana från fotbollen, och när så sker finns det inget intresse kvar av att uppleva fotbollen på plats. SFSU är därför överens om att VAR inte har någon plats inom Svensk Elitfotboll.”

Aktivt emot - AIK, Djurgårdens IF, Hammarby IF, Malmö FF

Avvakta utredningen - IFK Göteborg, IFK Norrköping, Helsingborgs IF, IF Elfsborg, GAIS

SFSU menar också att en levande idrott är att före- dra framför exakt rättvisa.

Frågan återkommer till ett flertal av föreningarna under 2021, då delvis med den här rapporten som underlag. Svenska Fotbollssupporterunionen, SFSU, fick under hösten ett antal frågeställningar kring hur de såg på VAR i fotbollen och ett eventuellt införande av VAR i Sverige. I sitt svar till projektet framgår tydligt att SFSU inte anser att VAR ska införas i Sverige (se bilaga 1).

18

Rapport: VAR-projektet

SUMMERING OCH SLUTSATS

Som vi konstaterat är VAR ett relativt nytt arbets- sätt, under stark utveckling. Den här rapporten får därmed ses som en nulägesbeskrivning av hur det fungerat hittills och är avsedd att vara ett samlat underlag till stöd för kommande beslut om, och i så fall hur, svensk fotboll bör införa VAR eller ej. Det kan konstateras att VAR för domarkåren kan lik- nas vid ett stödjande arbetsverktyg som säkerställer en högre förmåga att bättre utföra sitt arbete. Nå- got som självklart är eftersträvansvärt för dem i en allt mer utsatt situation där alla andra åskådare och intressenter har tillgång till HD-upplösta bilder och repriser, där misstag avslöjas obarmhärtigt tydligt. Att ha VAR i den egna ligan gör också att möjlighe- ten att döma internationell fotboll ökar, i takt med att allt fler mästerskap använder VAR. För en supporter eller konsument av fotboll kan förändringen som VAR medför uppfattas som ett hot mot den sport de har som sitt kanske största intres- se. I tidiga faser av användandet av VAR har många uppstartsproblem fått stor uppmärksamhet, vilket kanske inte är förvånande med tanke på att allt är nytt, men det har också skapat en stor motvilja hos många. Vissa känner en rädsla att ett införande av VAR innebär att deras matchupplevelse, ja rent av själva sporten, förändras till det sämre. Andra betonar att fotbollen blivit för kommersialiserad och att det inte finns något som heter exakt rättvisa. Yt- terligare andra supporterröster kräver att VAR införs för att få bort den orättvisa de upplever att deras lag utsätts för. Åsikterna är alltså väldigt kluvna hos olika delar av fotbollens besökare och supportrar, vilket är rättvist att notera.

Ur ett tekniskt perspektiv är ett VAR-projekt omfat- tande men för den svenska fotbollen fullt hanterbar då svensk elitfotboll redan har en väl utbyggd tek- nisk infrastruktur. Tekniken driver däremot kostnader som tillsammans med ökade kostnader för domar- kåren blir betydande. Kostnaden per match skulle, baserat på projektets beräkningar, vara cirka 55 000-60 000 kronor. Oavsett ovan är det, givet hur VAR nu prioriteras in- ternationellt, troligt att det kommer finnas en extern förväntan om att alla länder över tid implementerar VAR på ett eller annat sätt. Svensk fotboll på elitnivå och våra domare riskerar att hamna på undantag om resten av Europa har VAR som standard. Även ett beslut att stå utanför VAR får alltså mycket omfat- tande konsekvenser. Allt detta behöver vägas in och tas noggrann hänsyn till i de beslut som ska fattas. Framför allt är det mycket viktigt att ett eventuellt beslut om införande av VAR tas med utgångspunkt från att kunna minimera de oönskade negativa ex- empel som tidiga införanden uppvisat på upplevel- sen av fotboll. Om VAR kan vara ett stöd till domare och ge högre rättvisa är det önskvärt, men det får inte riskera att förstöra tempot och dramaturgin i upplevelsen av fotboll. En stark rekommendation är därför att ta de perspektiv som rapporten belyst i beaktande och ta stor hänsyn till alla målgruppers behov i det fortsatta arbetet i syfte att säkerställa en framgångsrik process. Oavsett vilket beslut som fattas.

Rapport: VAR-projektet

19

BEGREPP OCH TERMER

Assistant Referee (AR) – assisterande domare.

Replay operator (RO)* – Person med teknisk kun- skap som assisterar VAR i video operation-rummet (VOR) med att hitta bästa tänkbara upptagningar och vinklar för granskning och bedömning av situa- tioner. Inte nödvändigtvis en utbildad domare.

Assistant Video Assistant Referee (AVAR)* – Assis- terande domare som ska stötta VAR. Behöver också vara utbildad domare. En AVAR bevakar livehändel- ser, håller koll på alla incidenter och kommunicerar utfallet av VAR. Attacking possession phase (APP) – “Startpunkten” för en möjlig VAR-bedömning gällande mål, straff- situation eller ett DOGSO-regelbrott. Det är starten av anfallet som ledde till ett mål, straffsituationen eller ett DOGSO och, om det är relevant, hur boll- innehavet erövrades i starten av den här fasen. DOGSO - Förkortning av denying an obvious go- al-scoring opportunity - förhindrande av en tydlig målchans.

Review assistant (RA)* – person som assisterar do- maren i domarområdet - referee review area (RRA).

Silent check – när VAR tittar på ett domslut eller en incident utan att meddela detta till domaren (ingen klar förseelse identifierad). Video Assistant Referee (VAR)* – Huvudansvarig för att granska aktuella incidenter. VAR är alltid utbildad domare, kan vara både domare i karriären såväl som pensionerad domare.

Viritual Offside Line (VOL) – virtuell grafisk offsidelin- je som visas i tv-sändning och för domarteamet.

Goal Line Technology (GLT) – tekniskt hjälpmedel som avgör om bollen passerat mållinjen eller inte.

Video operation room (VOR) – rummet eller platsen där VAR, AVAR och RO tittar på matchen, och där de har individuell access till, och kontroll över, tv-rättig- hetsinnehavarens reprisbilder. Rummet eller platsen kan på, eller I närheten av, arenan eller på en mer central plats som ett matchcenter.

IAAP – Implementation Assistance and Approval programme. IAAP består av fem steg, nödvändiga att gå igenom för det land som fattat beslut om att implementera VAR. Det normala tycks vara att länder och ligor fattar beslut om att införa VAR först och hanterar alla praktiska frågor därefter, som en del av IAAP. IFAB – The International Football Association Board. IFAB är sammansatt av de fyra brittiska federatio- nerna (England, Scotland, Wales och Nordirland) samt FIFA, som representerar alla övriga länder. IFAB ansvarar för upprätthållandet och utvecklingen av Laws of The Game – i Sverige benämnt Spelregler för fotboll. Deras vision är att både förbättra och utveckla sporten samtidigt som de vill skydda dess själ. On-field review (OFR) – när domaren beslutar sig för att granska en siatuation I domarområdet - referee review area (RRA).

Referee review area (RRA) – ‘synlig’ plats utanför spelplanen där domaren kan granska en situation.

20

Rapport: VAR-projektet

Bilaga

Remissvar från SFSU: ang VAR Fotbollens framsteg i Sverige har kommit tack vare sin publik och den stämning som supportrar över landet gemensamt skapar från läktarna under matcherna. 2020 har visat hur viktig publiken är för idrotten. Svenska fotbollssupporterunionen (SFSU)’s medlemmar är eniga och med detta är även SFSU’s åsikt i frågan avgjord. VAR kommer att ta bort känslorna, stämningen och det spontana från fotbollen, och när så sker finns det inget intresse kvar av att uppleva fotbollen på plats. SFSU är därför överens om att VAR inte har någon plats inom Svensk Elitfotboll. Det finns en fundamental skillnad i våra medlemmars syn på fotboll jämfört med vad VAR ger uttryck för. SFSU’s medlemmar anser att fotbollen handlar om människor. De som utövar idrotten, de som ska döma och de som följer den på plats. VAR anses behandla fotbollen som en exakt vetenskap där tekniken och de som följer idrotten på avstånd, via TV, ges företräde. Enligt SFSU’s medlemmar är den oundvikliga fördröjning som VAR-granskningen skapar, oavsett hur begränsad form man än väljer, något som kommer att skada sporten på både kort och lång sikt. Införandet av VAR anses ske på bekostnad av spontanitet och de känslor som SFSU anser vara fotbollens signum och kärna. Genom att införa VAR blir fotbollen en sport för tv-tittarna, snarare än för en arena med publik. Vilket vi från ett supporterperspektiv enbart ser negativa konsekvenser med. Det minskar intresset för att besöka fotbollsmatcher, vilket i sin tur drabbar stämningen, engagemanget och ekonomin för våra klubbar och fotbollen i stort. Från vårt perspektiv är det uppenbart att ha publik på plats är det viktigaste för både vår idrott och våra föreningar. Om det anses att absolut rättvisa trots detta är att föredra framför en levande idrott så är VAR fortfarande fel väg att gå. Det sker fortfarande många domarmisstag tekniken till trots, och diskussionen kring domslut har sällan varit så levande som efter att VAR införts. Det enda som skett är en förflyttning av vad som diskuteras. I diskussionen med våra medlemmar utifrån de fyra situationerna som diskuteras i VAR- protokollet har SFSU’s medlemmar konstaterat att det inte bör användas VAR vid någon av dessa situationer. I det långsiktiga perspektivet har alltså Sverige endast att vinna på att avstå från att införa VAR. Svensk fotboll kan genom att avstå VAR fortsätta att agera en motpol till många ligor ute i Europa där fotbollen snarare ses som en tillrättalagd produkt snarare än en folkrörelse.

Svenska Fotbollssupporterunionens medlemmar genom Styrelsen

Rapport: VAR-projektet

21

Page 1 Page 2 Page 3 Page 4 Page 5 Page 6 Page 7 Page 8 Page 9 Page 10 Page 11 Page 12 Page 13 Page 14 Page 15 Page 16 Page 17 Page 18 Page 19 Page 20 Page 21

Made with FlippingBook Annual report